Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
naturvetenskap, konst och historia». För detta häftesverk, som utkom under åren
1835 — 37, utförde Wahlbom en serie af omkring 90 etsningar, hvilka betalades med
10, 15 eller 20 riksdaler för hvarje plåt. »Vid detta låga pris», berättar Blanche,
»kom Wahlboms utmärkta säkerhet i teckning honom väl till pass, och ref. har
mer än en gång sett honom öfverdraga sin kopparplåt med etsgrund och omedelbart
därefter, utan föregången uppdragning med crayon, genast med nålen utföra
teckningen, som efter en eller annan timma var färdig». Man finner i »Museum»
utmärkta prof på Wahlboms öfverlägsna figurkonst, så snart han får framställa
kämpar, envigen 0. d. Det yppersta bladet af alla visar oss tre män som hålla på att
Trots det tunna manéret har det en
episk fläkt öfver sig. Bland andra
bilder förtjäna särskildt att framhållas
två, som föreställa tvekamp mellan
romerska gladiatorer. De flesta af
dessa etsningar äro emellertid
slarf-viga hastverk, som icke motsvara
hvad man kunnat vänta af Wahlboms
förmåga. Men så fick han också
på redaktörens order ställa sin
etsnål till förfogande hvad det än gällde.
Än måste han afbilda statyer från
antiken, än Sergels, Byströms eller
Fogelbergs arbeten; än var uppgiften
scener ur de grekiska tragedierna,
än jämförande studier af äldre och
nyare fruntimmersmoder. Efter att
hafva behandlat historiska situationer
ur den grekiska och romerska
antiken sändes han ut på världsomsegling i fantasien och fick i öfverensstämmelse med
texten framställa seder och bruk i alla fem världsdelarna. Det är förlåtligt att han ej
tog dessa uppdrag på fullt allvar. En kritiker i Aftonbladet hade med hänsyftning på
det hafsiga maneret i bilderna titulerat Wahlbom van Schlurfs». Denne upptog genast
vedernamnet och satte det såsom signatur på alla de etsningar, som han tyckte
förtjänade det — medan herr Thomson, »som var långt ifrån att förstå, att om än snillets
ära ingalunda ligger uti att vårdslösa, det likväl kan ligga snille uti en vårdslösad
teckning, gjorde gudar och människor till vittnen af sin jämmer öfver Wahlboms
’fula taflor’». —
Mellin och Wahlbom hade kännt hvarandra åtminstone från 1830 —de besökte
detta år i sällskap Johan Holmbergsson, enligt hvad denne omtalar i sin dagbok.
Genom den umgängsamme, af alla uppburne Mellin gjorde Wahlbom sina flesta be-
med stor kraftansträngning resa en runsten.
O. P. STURZEN BECKER. Blyertsteckning.
H
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
