Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beverkad genom lika eller olika jämnviktsförhållanden. Lings varma sinne och
upprymda sinne för plastiken öfverflyttades på Wahlbom och gjorde att hans känsla för
skulpturen så tidigt, så kraftigt och så hastigt upptändes. — Märkligt var den
korta tid, som åtgick för att i leran skapa de själfulla bilderna. — Med en
ovanlig snabbhet och lefvande inre åskådning fattade han och kvarhöll den tankebild,
han inom sig skapat, hvarför blott en med några drag upptecknad esquisse på
en liten pappersbit var tillfyllest att leda honom vid utförandet af större skulpturarbeten
som ock vid hans gravering, oaktadt de på plåten förekommande mest rika och djärfva
figurgrupper. Man kan säga, att han förkroppsligade den kroppslösa tanken med lika
lätthet, styrka och sanning uppå duken och i kopparn som genom formandet af leran,
den han uppkallade från sin dödsdvala för att härma det fria ovanskliga lifvet.»
Af Wahlboms skulpturarbeten är, så vidt jag vet, endast ett bevaradt, nämligen
en i Nationalmuseum befintlig statyettgrupp i lera, förmodligen samme »Bacchus som
barn», som Adlersparre »tillhandlade sig för en ringa köpeskilling». Branting
omtalar de >lika sannt tänkta som mästerligt utförda* statyerna »Uller» och »en ute
på kärleksvärf bevingad Amor, besinnande sig öfver följderna af sin begångna list».
Mot den förra statyn gjorde Branting »åtskilliga anmärkningar, som, visserligen
mindre befogade, utföllo så illa, att Wahlbom med anledning däraf nedbröt sin
förtjänstfulla Uller», hvilket Branting högeligen förebrådde honom. 1833 hade
Wahlbom behandlat akademiens prisämne »Kains ånger» i bas-relief och erhöll därför »ett
högre skulpturstipendium af 60 riksdaler». Konstföreningen inköpte 1836 »Drucken
faun», staty i gips, för 66 riksdaler 32 sk. samt 1837 *^n flygande Amor», staty
i gips, för 100 riksdaler. 1 konstföreningen utställde Wahlbom 1838 två statyer i
gips, »En fängslad Amor» och »En sofvande Amor». Kort efter det att Wahlbom
1838 lämnat Sverige omtalade han i bref till Wetterling två statyer, en Amor —
kanske en af de redan nämda — och en Bacchus, hvilka erbjudits konstföreningen
men ej blifvit inköpta. »Att konstföreningen ej köpte den s. k. Amor», heter det,
»undrar jag ej mycket på; den är ej för vacker; men den andra lilla figuren kunde
de så gärna ha tagit som de köpt af mig andra förut; torsen på Bacchus är det
bästa jag modellerat. 1 det hela taget är det likväl likgiltigt. > Dessa äro de
skulpturarbeten af Wahlbom, som jag funnit omtalade. Till atelier fick han med Lings
tillåtelse använda centralinstitutets fäktsal.
Påfallande är, att någon kvinnlig figur ej förekommer bland Wahlboms
skulpturarbeten. Anledningen härtill är lätt att förklara. Något studium efter kvinnlig
modell förekom vid denna tid icke inom akademien. Först 1839 beslöts det på
förslag af Gillberg, att de äldre och med högre priser belönade eleverna skulle en
vecka i hvarannan månad få afteckna en kvinnokropp, »helst en dylik åtgärd skall
numera vara införd vid de flesta och största konstakademier i Europa». Några
kvinnliga yrkesmodeller funnos väl knappast i Stockholm före denna tid, och äfven
om så varit, skulle Wahlbom ej haft tillfälle att depensera något på dem.
{+22+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
