Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - Léon Gambetta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Leon Gambetta. 529
tressena vid makt. Grévy hade både 1848 och 1875 talat för
ett sådant valsätt, men när det nu, 1881, med understöd af
Gambetta, förelåg inför den franska riksdagen, förklarade sig
regeringen neutral, under det den enskildt motarbetade
förslaget. Deputerade-kammaren antog det ändå, men när
Gambetta några dagar senare .(28 maj 1881) höll tal i sin hemort
och dervid mottogs med varma ovationer, uttolkades detta
som för tidig triumf af den »blifvande diktatorn», som endast
- skreks det i korus af motståndarne - för att stärka sin
makt ifrade för det nya valsättet. Senaten, förut vacklande,
afslog nu den af kammaren antagna ändringen. »Scrutin
d’arrondissement» blef qvar, »scrutin de liste» afslogs.
Men nu begynte ropen på revision af författningen att vexa
i styrka. Efter de nya valen på hösten 1881 drog sig
mini-stéren tillbaka och nu - nu fann Grévy tiden vara inne att
tillkalla Gambetta.
Den nyvalda kammaren utsåg Gambetta till sin talman,
den 28 okt. 1881. Det var under förhandlingarne i början af
.november, om expeditionen till Tunis, som ett af Gambetta
föreslaget beslut segrade med ofantlig majoritet, sedan såväl
ministrarnes som många andras förslag blifvit förkastade. Nu
afgick ministéren (Jules Ferry) och Grévy, som dagen förut
vidtalat Gambetta, behöfde icke befara ett afslag, ehuru
Gambetta väl visste, att konselj-presidiet erbjöds för att försvaga
hans inflytande. »Man kallar honom nu», sade Camille
Pelletan, »för att kunna störta honom.»
Den fiendtliga pressen hade redan förebådat, att nu skulle
det bli något af, nu skulle en -»stor minister» komma till
styret. Gambetta försökte också att med sig förena »stora» män,
senatens president och tre föregående konseljpresidenter. Men
de hade alla förhinder. Då valde han sina gamla vänner från
nationalförsvars-regeringens tider, män af tio till femton års
politisk bana, hvilka sorn prefekter eller sekreterare
tjenst-gjort under honom 1870-71, varma republikaner och
dugande män. Grévy gnuggade händerna. »Ce sera le
gou-vernement de la déception nationale», sade han: det blir den
nationella långnäsans regering. »En minister af stackare»
sjöngo motpartiets tidningar i kör.
Bilder och Minnen. 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
