Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - Hugo Raab
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
478 Dödsrunor.
bringa några år, hvarefter han med general Hazelii äldste
son öfverflyttade till dennes hem i Stockholm och fortsatte
skolgången i Nya Elementarskolan. 1847-50 var han kadett
på Karlberg och utnämndes efter slutad kurs till
underlöjtnant på Kalmar regemente.
Vägen var banad, åren skulle göra resten, med »möten»,
tour och anciennetet, under det landtbruk finge hjelpa till
att föda officern så väl som manskapet. Men det var långt
till boställe för en nyutnämnd underlöjtnant. Sällskapslifvets
fröjder kunde till en början vara »vinning nog» i jemförelse
med kadettlifvets, men en verksam natur fordrar mera af
lifvet. Tjensten lemnade mycken tid öfrig, och sjukdom hade
förstört Raabs plan att genom studier vid Marieberg upptaga
de tre närmaste ungdomsåren.
Men fader Adam Kristian var en praktisk man. Af
Ryssbylund hade han icke blott gjort en mönstergård i
landtbruks-väg, han hade äfven dermed förenat en och annan
industrigren; nu tänkte han särskildt på ölbryggerirörelse. Hugo
kunde ju lära yrket och sedan förestå bryggeriet.
Och så vardt hr baronen och underlöjtnanten förvandlad
till bryggarlärling i Stettin. Yrket lärde han, och ehuru
bryggeriet på Ryssb}dnnd aldrig blef af, hade han god nytta af
kursen, ty den skärpte hans iakttagelseförmåga, vidgade hans
blick och stälde honörn ansigte inot ansigte med den
preussiska värnepligten.
Hemkommen blef Raab andre adjutant på regementet.
1854 års krig väckte ytterligare hans sinne till eftertanke.
Det talades, ja skreks af både ungt och gammalt folk’ att vi
skulle med i kriget. Ett vågsvall af friskt mod kom öfver
»de gossar blå», och underligt kändes det i hjertat både denna
och andra sidan bottenhafvet, när Sveaborg bombarderades,
Bomarsund eröfrats och ålandsbönderna talade om att »komma
till det gamla landet.»
Medan ännu striden pågick och konung Oskar I frestades
af »Vestmakterna», for Hugo Raab till Berlin. Här erhöll
han tillstånd att genomgå en fullständig krigsskolekurs. Den
varade trenne år (1855-58), under hvilka han tjenstgjorde
vid flera preussiska regementen. Den allvarliga håg att väcka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
