Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - Henry Charles Carey
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Henry Carles Carey. 461
författaren regeringar och folk ganska strängt. England
förliknar han vid en portugisisk Ranudo, med snygg rock,
trekantig hatt och värja - men barbent och barfotad. En
sådan, säger Carey, ansåg sig civiliserad - »så gör ock
England; bådas civilisation är ungefär af samma art. England
har en bra rock, som väl betäcker kroppen, men armarne
äro för korta. Armarne äro till stor del nakna, och dessa
armar föreställa en ansenlig del af engelska folket, som ’får
dålig föda, dåliga kläder och mycket dålig uppfostran, ehuru
omgifven af bördiga jordsträckor, stora fabriker, rikt
dote-rade undervisningsverk - och ofantligt rika biskopar och
erkebiskopar. Bålen af Englands kropp är väl skyld: men
dess fötter och ben, Irland och Indien, äro nakna, och det
håller dem med flit nakna för att få mer att sätta på den
öfriga kroppen. Och det behåller värjan vid sidan för att
tvinga dem att förblifva nakna, för att tvinga dem att
fortfarande bruka mager jord i åsynen af den bördiga, som till
följd af fattigdom förblifver odikad, och som ej kan odlas
emedan den ej blifvit utdikad. I allt det der spörjes ej
civilisation.»
Först 1861 hade Carey och hans skola, i förening med
fabriksidkarne, lyckats genomdrifva, att Förenta Staternas
kongress antog en särdeles protektionistisk tulltariff, och
härmed »slog en protektionistisk våg in öfver verlden». I
Tyskland går vågen starkast fram för närvarande, och Carey är
äfven der öfverallt framhållen till pris eller tadel. Den
anförda biografien innehåller följande anmärkningsvärda
yttrande angående vårt lands tullpolitik och Carey: »I Sverige
har felslåendet af det nyligen gjorda försöket att reducera
tulltaxan af en regeringstjensteman (government official)
till-skrifvits inflytandet af Carey’s skrifter.»
Bland dessa vilja vi ännu nämna den 1853 utgifna
»Slafhandeln, den inhemska och utländska», de 1858 publicerade
brefven till presidenten Buchanan om Förenta Staternas
handelspolitik (öfvers, på svenska 1860), det 1858-59 utkomma
»System of Social Science» - senare periodens hufvudverk
- samt hans sista större bok, »The Unity of Law» (1872),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
