Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - Johan Henrik Holmqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
452 Dödsrunor.
i personligheten, den afvoghet mot sekterism, som enligt
många icke-»schartauanska» lärjungars och minnestecknares
vitnesbörd fans hos lärofadern, har icke följt
»schartauanerna». Men Schartaus anti-herrnhutiska misstro mot all
andlig känslosamhet, hans sätt att endast tala till
förståndet, äfvensom formen i de efter Schartaus död utgifna
»predikoutkasten», ha noggrant upptagits af de prestman,
hvilka kalla sig hans efterföljare. En skriftställare har
anmärkt, att denna sekt »betraktar allt utom sig med samma
ögon, som de första kristna betraktade hedningar och judar»,
men häruti ligger hvarken annat eller mera, än hvad hvarje
andeligt parti plägar räkna som en förmånsrätt. Snarare är
partiets »nota characteristica» att söka i en viss ändelig -
så att säga - vetenskaplighet och torrhet. Det andeliga
själstillståndet undersökes af den schartauanske lärofadern och
mogne åhöraren ungefär så, som fysiologen undersöker ett
naturföremål; mången ändelig död har också följt på allt för
ifriga andeliga vivisektioner.
Men de, som genomgått behandlingen, de veta också hvar
och hvad de äro, med en nästan vetenskaplig visshet. De
stå som kristliga vetenskapsmän gent emot den »populära»
kristendomen, som, heter det, ingenting vet, ingenting förstår,
men med sina s. k. känslor ofta vanhelgar det heliga.
I ett bref af 1818 till en embetsbroder i Göteborg har
Schartau sjelf, på tal om pågående väckelser, yttrat: »då
kunde halländska och vestgöta folket blifva centern af
Herrans här och bröderna» (i Göteborgstrakten) »och jag komma
att vara på flyglarna». I dessa ord se schartauanerna helt
visst en profetia, som gått i uppfyllelse. Ty det är just i
Göteborgs stift, som detta parti vunnit sin största utbredning.
På »härens flygel» i Lund stod i lifstiden prosten Cedergren
och var erkänd ledare. Efter hans död tillföll rollen prosten
Holmqvist, på andra »flygeln», och under hans ledartid har
»hären» hvarken minskats i antal eller förlorat i styrka.
Johan Henrik Holmqvist var född i Halmstad den 7
februari 1801. Hans far var sämskmakare och föga bemedlad,
men sonens anlag och välvilliga mäns understöd gjorde det
möjligt för denne att gå studiernas väg till framtida verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
