Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - Henrik Nikolai Clausen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Henrik Nikolai Clausen. 443
kjöbenhavnska falkulteten. Väl förbigicks Thomander vid
utnämningen, men Clausen påstod att om afståndet mellan
hans specimen och medtäflarens icke två meningar kunde
finnas. Han yttrar detta i en uppsats i »Månedsskrift for
literatur» (1833), författad i anledning af Reuterdahls skrift
»Om det theologiska studium», och synnerligen märklig
genom författarens tydligt uttalade åsigt, att den protestantiska
kyrkan handlat rättast, om hon försmått »de värn, som fås
af teologiska system och borgerliga lagar.»
Året 1837-38 var Clausen rektor för universitetet och
kom derunder i en ny fejd, som icke heller blef utan frukt
för framtiden. Universitetet regerades temligen despotiskt
af ett regeringskollegium (»Universitetsdirektionen»), till det
akademiska konsistoriets och rektors förfång. Clausen
påvisade i flera utgifna skrifter det olämpliga i denna
anordning, och kom så väl härigenom, som genom sitt oförfärade
uppträdande till försvar för tryckfriheten och
skattebevillnings-rätten i en oppositionel ställning till regeringen, men erhöll
icke dess mindre 1840 rang med Själlands biskop, samtidigt
med att han valdes till deputerad i »Östiftens
ständerförsamling.» I denna egenskap vann han under 1840-talet sin mest
framstående ställning. Vid tre ständer-möten i Roeskilde var
Clausen president. Som sådan nedsteg han den 9 dec. 1844
från sitt högsäte för att sjelf få ordet, och han talade då så
kraftigt för det danska elementets rätt i Slesvig, att den i
frågan föreliggande petitionen till kungen enstämmigt antogs.
Detta var Clausens skönaste dag.
Få år senare besteg Kristian VIII:s son Danmarks tron.
Professorerna, förutvarande presidenterna för de danska
ständerförsamlingarna i Viborg och Roeskilde, Schouw och
Clausen, utsände då en politisk skrift »Ved Thronskiftet»,
som mäktigt påverkade utvecklingen af Danmarks
konstitutionel lif och så godt som omintetgjorde den af kung Kristian
efterlemnade författning, hvilken sonen redan proklamerat.
Clausen ingrep under detta och de närmaste åren ganska
mycket i det politiska lifvet, som medlem af den
»grundlov-givende forsamling», som minister utan portfölj (1848 nov.
16-1851 juli 21), som folketingsman och landstingsman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
