Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - Johan Jakob Nordström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
392 Dödsrunor.
som 1856 vistats någon tid i Kristiania som medlem af den
komité, hvars arbete i form af lagförslag om ömsesidiga
rättsförhållanden mellan rikenas inbyggare framlagts för stortinget
och riksdagen samma år och af det förra förkastats, hade
sedan dess ej med jemnmod kunnat tänka på »brödrafolket»,
som onekligen burit sig retsamt åt emot oss, och han blef
derför alla de vredgade Svenskarnes taleman - »och dessas tal
var legio». Grälet gick öfver utan allvarliga följder, men
mycken vrede hade sjudit, och den roll, Nordström så kraftigt
bidrog att låta den svenska riksdagen spela inför Europa,
inför historien, hör knappast till våra behagliga minnen.
Revision af lagarne rörande kredit- och bankväsen hade
stått på dagordningen alltifrån det Nordström kom till Sverige
- och stå så till en del ännu vid hans död. I dessa
frågor har han nedlagt mycket arbete. Han utgaf 1853 en skrift
om 290 ss. 8:0, behandlande deras statsekonomiska sida, men
den utlofvade juridiska belysningen blef aldrig utgifven. I
stället fick han samma och följande år som komitéledamot
deltaga i utarbetandet af ett förslag till konkurslag, som dock
ej blef antaget, mött redan af högsta domstolens ogillande.
1858 blef Nordström medlem i den s. k. stora finanskomitén,
som skulle undersöka vårt nationela förmögenhetsförhållande,
föreslå utvägar för jordens begagnande i och för krediten
och afge förslag till ordnande af bankväsendet, en trefaldig
uppgift, som efter fem år var löst, hvad beträffar ingifvandet
af komiterades tre betänkanden. Nära samtidigt deltog
Nordström som medlem af »kommunalkomitén» i utarbetandet af
de nya kommunallagar, under hvilka vi sedan 1863 fått
utveckla vårt samfundslif. Samtidigt var Nordström medlem
af styrelsen för svenska statens skuldsättning, och det t. o. m.
under tiden för de första jernvägslånen (1854-67); samtidigt
var han så länge riksdagarne räckte särdeles upptagen icke blott
med presteståndets plena utan äfven i lag- (1853) eller
bankoutskottet (1856-62). Men då 1865 års riksdag nalkades, och det
gälde att antaga eller förkasta det kungliga
representationsförslaget af 1863, då blef Nordström, som förslagets kände
motståndare och alltså, om han ånyo komme in i presteståndet, det
dervarande motståndets stödjepelare och koryfé, icJce vald af ve-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
