Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - Samuel Morse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
368 Dödsrunor.
afstånd är väl uråldrig, men det var dock icke förr än år
1789; den optiska telegrafen genom fransmannen Chappe hann
till ett utbildadt system och en vidsträcktare användning.
Man var dock härvid beroende af dagsljus och klar luft -
att icke tala om missuppfattning af »tecknens betydelse» och
tillfälliga hinder för fri utsigt mellan liniens stationer. När
allt var klart, kunde imellertid äfven på denna besvärliga
väg en icke obetydlig hastighet uppnås vid meddelanden. Så
t. ex. gick ett tecken från Paris till Toulon på 14 minuter.
Men telegrafien låg dock i sin linda, så länge tecknen
skulle ses med kikare på milslånga afstånd. Ingen under
alltså, att upptäckten af elektromagnetismen föranledde en
mängd spekulationer öfver möjligheten af den elektriska
gnistans användande i telegrafiens tjenst, och båd e i London och
Paris, i Göttingen, Munchen och S:t Petersburg
experimenterades derom af de lärde. Att det lät sig göra, var klart;
hur detta på ett i längden praktikabelt sätt skulle gå till,
derpå funderades, deröfver anstäldes försök, som
misslyckades, och försök, som sågo något bättre ut. Men sättet var
ännu icke funnet. Det var 1820, Örsted fann
elektromagnetismen, men först 1832 hörde amerikanske porträttmålaren
Samuel Morse talas derom.
Han var född i Charlestown i Massachusets den 27 april
1791. Fadern var prest och är bekant för ett geografiskt
verk öfver Amerika. Vid 19 års ålder tog Samuel en
lärdomsgrad i Yale College (Newhaven, Connecticut), men
beslöt sig samtidigt för att bli konstnär. I sådan afsigt
lemnade han Amerika 1811 och for till England, der han
studerade under den af samtiden och kung Georg III högt
uppburne, af efterverlden fullkomligt underkände Benjamin West,
och nära slöt sig till en ung kamrat i målarskolan, C. R.
Leslie, hvilken sedan fått ett namn inom den engelska
konsten. Morse och Leslie begynte med att måla hvarandras
porträtt, så öfvade sig Morse som skulptör och fick år 1813
pris för en »döende gladiator», hvilken han äfven målade.
Men han måste nu återvända till Amerika, utan att ha fått
fullfölja sina studier i England, än mindre se konstens
mästerverk på kontinenten, och följden blef, att Morse väl he-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
