Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - Georg Gotfried Gervinus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
enskildes nederlag, och vi elake sju hade då icke blifvit
utsatta för bifallstecken, hvilka äro mig lika smärtsamma
tecken derpå, att den enklaste handling efter pligt och samvete
hos oss är något påfallande och sällsynt».
Samma år hade Gervinus gift sig, och han vittnar i nyss
anförda skrift, att förföljelsens dagar beredt honom »scener
af huslig lycka, för hvilken ingen kung på jorden skulle
våga bjuda sin fattiga rikedom». Med sin hustru for han
nu till Italien och bosatte sig derefter i Heidelberg, der han
fortfarande arbetade och föreläste, utan professur, men med
titel först af Honorarie-Professor, sedan Hofråd. Hans
literaturhistoria fick fem band och flera upplagor, men hans penna
vände sig mer och mer åt det rent politiska hållet, i
broschyrer och tidningar. I den slesvig-holsteinska frågan var
han fullständig tysk och påverkade den tyska stämningen
häri under de år, som närmast föregingo oroligheterna af
1848. Aret dessförinnan hade han grundat den på sin tid
betydande »Deutsche Zeitung», som förfäktade ett
konstitutionelt-federativt Tyskland, och då ett sådant 1848 skulle
sättas i verket, blef han de fria riksstädernas ombud i
Frankfurt-riksdagen. Men hans betydenhet låg ej i diskussionen
här - och orden blefvo äfven honom för många,
handlingskraften för svag. Han fann att »tiden ännu ej var inne»,
öfvergaf »Nationalversammlung» och for till Italien. Vid sin
återkomst fann han sig ensam och till och med som politiker
förhånad. Nu drog han sig ifrån dagspolitiken och grep sig
an med ett stort arbete öfver Shakespeare, hvars politiska
djupsinne han påvisar - men fann snart åter sitt rätta fält
i »Det nittonde århundradets historia».
Då den ofvan nämda inledningen till detta verk 1853
utkom, stämdes författaren af badenska regeringen inför rätta,
men frikändes, efter ett lysande försvar, af sina domare. Nu
var han åter en man för dagen, mera än någonsin förut, men
också mindre känslig derför, än någonsin förut. I tretton
år fortgick hans stora verk, som dock blef oafslutadt,
afbrutet icke af döden, men af förtviflan om Tysklands frihet, om
vårt tidehvarfs förmåga att fylla sin uppgift, förverkliga
demokratiens period. I sju digra band har Gervinus tecknat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
