Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Minnesbilder - Ludvig Holberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
276 MinnesUlder.
Skueplads», men det gick eländigt, och den slöt efter sorglig
vandel sina dagar med »Den danske Komedies
Ligbegjeen-gelse» i februari 1727. Att sådant gick Holberg till hjertat,
derpå kan man vara viss, fastän han i det anförda brefvet
tröstar sig med, att det kulbuterade företaget varit honom
både en börda och en utgift. Först general Arnold, sedan
den stora eldsvådan 1728 och kraftigast den med Fredrik
IV:s död och Kristian VI:s tronbestigning år 1730 till makten
komna pietismen gjorde för tjugu år en ända på »den
danske Komedie».
Holberg hänvände sig nu åt historisk
författareverksamhet. Han utgaf (1729) »Danmarks og Norges Beskrivelse»,
ett för sin tid ensamt stående verk i statskunskapen.
Derefter började han utarbeta sin stora »Danmarks Riges
Historie», som i tre qvartband utkom under åren 1732-35. Den
vann stor spridning. Forskningen hade ännu icke öppnat de
rika källor för medeltidens historia, hvilka kort efteråt
begynte framdragas, men Holbergs sunda blick förnekar sig
icke ens i denna afdelning af verket. För den nyare tiden
deremot, för 15- och 16-hundratalets historia, sökte han rätta
källor och visade sig kunna begagna dem. Det var ej
detaljundersökning, som var hans sak, men af detaljer kunde han
skapa en helgjuten bild af personer och händelser, och hans
opartiskhet är större, än hvad långt senare fått namn af
opartisk historia, fastän han i synnerhet af svenska kritici fick
uppbära förebråelser för bristfällig uppfattning af Sveriges
storhet. Denna ansåg han nemligen alls icke som en
obestridlig lycka för Sverige. Han lyckönskar tvärt om sin frände
svensken att »nu om stunder» ha lagt sin kraft i annat än
statens utvidgande och andra folks underkufvande, en
storhet som är vansklig nog att uppehålla, då deremot, hvad en
nation vinner i landets och folkets odling, hvarken så lätt
kan beröfvas henne eller mot henne väcker andras vrede.
Dernäst kommo två skolböcker i historia och geografi, af
hvilka den första öfvat inflytande på skolbildningen under ett
halft århundrade i Danmark, Tyskland, England, Holland,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
