Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Minnesbilder - Ludvig Holberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
268 Minnesbilder.
för herr Holberg fick sitt afsked. Nu bar det af till
Kjöbenhavn igen. Holberg studerade ifrigt moderna språk och
försummade icke teologien. 1704 tog han sin presterliga
embets-examen med högsta betyget.
Åter gaf han sig hem till Norge för att som informator
förtjena sitt uppehälle, nu hos en lektor i Bergen. Denne
hade i sina unga dagar rest vida omkring i Europa, och
Holberg fick läsa hans reseanteckningar. De gjorde honom
alldeles tokig af reslust. Han kunde ej stå emot: allt hvad han
egde förvandlades i penningar, så fick han ihop 60 riksdaler,
kanske så mycket som 2 å 3 hundra nu för tiden. Dermed
gaf han sig å stad med en seglare till Holland. I Amsterdam
såg han sig om med gladt mod, men några veckor voro nog
att göra slut på rikedomen. Ingen utsigt fans att kunna
förtjena något, i stället blef han sjuk - han drogs från sin
födelsestund med en fäderneärfd sjukdom, lefde alltid på ytterst
låg diet och hade en ständigt vacklande helsa. Liten var han
till växten och hade ett skägglöst gossansigte, så att han af
reskamrater ansågs för en pojke. Nu rådde honom läkare
att söka bot i Aachen. Han gaf sig dit, men hade endast sex
riksdaler qvar vid framkomsten. Tre veckor var han der;
då tänkte han smyga sig bort från husvärden för att ha en
styfver öfver till respengar. »Men som jag var en fuskare i
handtverket», skrifver han sjelf på äldre dagar, »så blef jag
gripen på bar gerning af min misstänksamme värd, som stod
på lur, och måste betala honom intill sista skillingen.» Nu
måste hr kandidaten gå till fots, tigga sin föda - och
dessutom qväljas af det fula minnet.
Men promenaden gjorde kroppen godt. I Amsterdam strök
han en tid om på gatorna och sökte få lån eller
arbetsför-tjenst, men utan framgång. Ändtligen gaf honom en vexlare
så mycket som gick åt för hemresan. Han for med en
skeppare till Kristiansand, ty till Bergen vågade han ej komma
för att ej bli utskrattad. I Kristiansand födde han sig en tid
bortåt med information, mest i lefvande språk. Under
vistelsen här blef han förälskad i borgmästarens fästmö, men som
han ju aldrig kunde tänka på att få henne, slog han sig på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
