- Project Runeberg -  Bilder och minnen /
265

(1889) [MARC] Author: Harald Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Minnesbilder - Ludvig Holberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ludvig Holberg.

Tvåhundraår sminne.

(1884.)

Så långt modern bildning hinner, så långt når Ludvig
Holbergs namn. Men merendels endast i förbindelse med
»Nils Klim» och flera eller färre af »Holbergs komedier»,
Två hundra-årsfesten bland hans skandinaviska landsmän,
till minne af hans födelse i Bergen den 3 december 1684, gör
derför särskild nytta, i det den för folkets djupa led
framställer Holbergs hela verk och bild. Minnesfesterna öfver stora
män varda så vigtiga led i folkbildningen, och vida utöfver
den lilla kretsen af deltagarne i en fest sprider sig genom
dagspressens spalter en fylligare kunskap om den man, som
är festens föremål.

Inom de kretsar, hvilka egnat studier åt den nordiska
odlingens utveckling, är Ludvig Holbergs plats i häfden länge
sedan erkänd. Det behöfs dock afstånd i tid, för att
öfver-skåda en väldig andes verk, samtiden kan det icke alltid, och
dess stormän synas icke sällan för efterverlden ganska små.
Holbergs samtid bland de höglärde satte honom icke högt,
men den bildningssökande medelklassen kände tidigt hvilken
förkämpe sanningen hade i Ludvig Holberg. »Det er nu min
Caracteer, ät sige Sandhed i Spög» - så skref han om sig
sjelf, och den vägen leder ganska raskt till målet. Men många
funnos, som ansågo en sådan skrifart vara ovärdig en
professor, ännu mera en baron. Och så sågo de skarpt på
mannens egenheter, på hans svagheter. Han blef kallad
pasqvil-lant, för det han skrifvit satirer, underhaltig filosof, för det
han gycklat med tidens tomma ordprål; han underkändes
som latinare, för det han icke höll disputationsöfningar, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:40:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wiesminn/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free