Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Minnesbilder - Pierre Augustin Caron de Baeumarchais
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
262 Minnesbilder.
ganska sannolikt ut, så lyckades affären öfverdådigt, ty 150,000
francs är mer än hvad B. fick för sjelfva »Figaros bröllop».
Men aktning fick han ej af Ludvig XVI, icke heller af Maria
Theresia och hennes trogne Kaunitz. Sartine använde
honom allt framgent - att inberätta hvad andra sagt om
ministrar o. d. Och fullt så naiv som Michel Perrin torde vi
icke få anse Beaumarchais, som tyckes velat lemna
ingenting pförsökt.
Ändtligen, efter ett års förbud, fick »Barberaren i Sevilla,
komedi i fyra akter», gifvas på Théåtre Francois den 25 febr.
1775. Den föll - ett kolossalt fall. Men författaren tappade
icke modet: han lärde i stället af motgången, gjorde om
pjesen på 24 timmar - och nu följde en lika kolossal framgång,
en framgång som räcker än. Öfver hundra gånger har
Beaumarchais’ Barberare spelats endast i Stockholm, öfver
hundra gånger Paisiellos och Rossinis operor, som derur lånat
sin text.
Rättegångsskrifterna i målet om korruptionen, den
segrande upplagan af Barberaren, se der två steg på vägen till
den litterära ärans Panteon; med »Figaros bröllop» är vägen
lagd till rygga. Beaumarchais har visserligen skrifvit ännu
en dram, »Den brottsliga modern», i hvilken vi se Almaviva,
Rosine, Figaro och Susanne på gamla dagar, en ytterligt
svag komposition, hvars hufvudmål synes varit att i styckets
hycklande bof teckna en motståndare i en ny process; vidare
en operatext, »Tarare», och ett stort antal senare
rättegångsskrifter. Men det är ej med dessa volymer, författaren gått
till efterverlden.
I Figaros bröllop har Beaumarchais gifvit oss en bild af
den växande striden mellan de privilegierade, hvilkas tid
led, och demokratien, hvilkens tid kom. Men han har gjort
det i lefvande figurer, i sprittande repliker, i skärande
satirer, i gladt humör. Derför roade pjesen alldeles ofantligt
dem, som voro föremål för satiren. Emellan 1784 och 1790
hade »Figaros bröllop» gjort turen öfver Europa. Stycket
speltes allra först på en fransk hofteater, snart derefter på hofvet
i Warschau med kungen i Polen och hertigen af Nassau till
regissörer, samme hertig, som var Beaumarchais’ intime vän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
