Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Minnesbilder - Erik Gustaf Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
244 Minnesbilder.
och förmögenhet, åt hvilka ensamma han ville förläna
valbarhet till en efter norskt mönster bildad riksförsamling samt
dubbel röst vid val af elektorer, under det alla andra välfrejdade,
myndiga män vid elektorsval finge en röst. Liksom för att visa
att han ej skydde jemförelsen mellan sitt eget förr och nu
utgaf han 1841 en samling af äldre skrifter, en och annan
försedd med kommentarier. Och återkommen till Upsala läste
han ett helt akademiskt år öfver menniskans historia. Gustaf
IILs papper, hvilka 50 år efter konungens död fingo
öppnas, redigerades under de närmast följande åren af Geijer,
som (1843-45) derur utgaf De Gustavianska papperen. Som
universitetsrektor hade Geijer 1844 flera obehag, hvilka
enligt hans egen uppgift hindrade planen att det året
utarbeta fjerde delen (Carl X och Carl XI) af »Svenska Folkets
historia». På hösten föreläste han om vår tids inre
samhällsförhållanden - konungens båda äldsta söner hördetillhans
åhörare - och som ett afslutande af Litteraturbladets
artiklar tryckte han i ett häfte, som snart äfven öfversattes på
tyska, en utarbetning af dessa »tre föreläsningar», mot hvilka
en väldig konservativ polemik begynte, i synnerhet sedan
Anders Fryxell mot yttranden och uppgifter i de samma
riktat en motskrift, kallad »Aristokratfördömandet i svenska
historien». Geijer svarade, flera andra upptogo Fryxells
handske, och en ganska bitter kamp växte ut, fortsatt under
samma rubrik äfven efter Geijers död. Ännu många år
senare tog Fryxell åter polemiskt mot Geijer till orda i sina
»Bidrag till Sveriges Literaturhistoria».
Men ungdomen följde Geijer med hänförelse, den
liberala pressen höjde honom till tinnarne af templet, hvilket
helt säkert ingalunda smakade Geijer väl, ty icke kände
han sig med henne solidarisk hvarken i form eller innehåll.
Ensam kände han sig mer och mer under sitt nya lifsskede,
som dock vittnar om en sinnets spänstighet, en ungdomlig
mottaglighet, en manlig kraft, som ytterst sällan falla på de
äldre dagarnes lott. Tonernas läkedom i hemmets frid
verkade uppehållande på hans själ. Men kroppens helsa var
bruten. En färd till Schlangenbad i Tyskland sommaren
1846 skulle derför skaffa bot, och syntes nästan lyckats. Un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
