Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Minnesbilder - Erik Gustaf Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
240 Minnesbilder.
gens Tidning skref han tid efter annan vidlyftiga uppsatser,
i hvilka han gaf luft åt sina statsrättsligä åsigter. De
teologiska framstäldes i Thorild, en under sommarvandringar i
Vermland 1819 författad bok, som bär Thorilds namn på
titelbladet, men Geijers religiösa åsigter på de andra. Varm
kristlig anda genomgår dem alla, men detta hindrade icke
att en högt stäld statskyrklig myndighet, nemligen
hofkans-leren, fann sig föranlåten att anbefalla åtal mot författaren
för förnärmelse mot vår rena evangeliska lära. Åtalet skadade
iclce den åtalade, som af juryn frikändes och af studenterna
bars i triumf. Åtalets anbefallande var en af de många
yttringar af öfverilning och osammanhang, hvilka utmärkte
Carl Johans regering, och slutligen gåfvo namn å det s. k.
oefterrättlighetssystemet. Men på Geijers politiska hållning
inverkade det icke. Han räknades fortfarande bland de
konserverande, och den blick på »den positiva statsläran i
motsats till den negativa», med hvilken han 1822 tillökade sitt
försvar för den akademiska jurisdiktionen, visar honom som
kämpe för ståndsrepresentation, korporationsrättigheter o. d.
Då han under riksdagen 1828-30 som universitetets ombud
deltog i presteståndets förhandlingar blef han till och med
som försvarare af indragningsmaktens bibehållande af de
hög-vördige öfverröstad. Som ledamot af skolkomitén slöt han
sig icke heller till det nyas vänner, då han fann dem »taga
yta för väsen, form för sak». Man talade om den
historiska skolan, om lärdomsaristoltratA, och räknade Geijer till
bådas koryféer.
Men Geijer stod aldrig stilla på en ståndpunkt derför att
han en gång funnit den riktig. Hans allt allvarligare, rent
historiska detaljstudier för svensk häfdateckning bragte mångt
och mycket i annat sammanhang än det, hvari han på grund
af sin filosofiska deduktion placerat det. Så kom det sig
att han genom historiska studier afföll från den historiska
skolan.
1825 utkom Svea Eikes Häfder, en utförlig granskning af
vår fornhistorias källor. Följande sommar företog
författaren en resa till södra Sverige, Danmark och Tyskland, såg
Rhentrakterna, Böhmen, Dresden, Gustaf Adolfs slagfält m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
