Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Minnesbilder - Johan Fredrik Höckert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
folian Fredrik Höckert. l9l
af fäderneslandet påkallat.» Men trots dessa känslor mot
stipendiaten »planerades hos höga och högsta vederbörande»
för taflans inköp för uppgifven summa. Underrättelsen härom
kom emellertid fram för sent (febr. 1856). Höckert som
påräknat helt annat sinnelag i akademiens styrande krets,
kände sig sårad. Den stora taflan kunde han efter
expositionens slut ej åter mottaga i sin atelier, der redan en ny, stor
duk var under arbete. Intet svar hade ingått från Sverige
ännu vid expositionens slut. Så mottog Höckert franska
regeringens köpeanbud - och den präktiga taflan pryder
sedan 1856 museum i staden Lille. Försäljningen till
Frankrike var ett hastigt steg, alstradt mera af konflikten mellan
den gamles och den unges lynnen än af afsigtliga åtgärder
å någondera sidan. »Andra konstnärer, som hedrat sitt land,
fingo lagrar från hemorterna», sade Höckert, »jag fick o vett.»
Huru mycket svenska statens konstgalleri förlorat på
konflikten visade sig för Sverige först 1866, då taflan från Lille med
särskildt tillstånd lånats till vår nordiska konstutställning.
Huru mycket svenska konsten förlorade genom denna stöt
för Höckerts sjelfkänsla, kan ej utredas. Man är endast
alltför benägen att fördöma hvad man kallar konstnärsfåfänga,
utan att ens i ringaste mån göra sig reda för, hvilka de
andeliga krafter äro, som dana konstnärssjälen, Samtidigt med
motgången i hemlandet drabbades också Höckerts känsliga
sinne af en hjertesorg, allvarligare än han måhända sjelf i
början trodde. Men åt den förtrognaste bland vänner hviskade
han mer än en gång dessa vemodiga ord: »Så som jag
målade när Luisella lefde, så målar jag aldrig mera.»
I Stockholms-akademiens utställning 1856 exponerade
Höckert - som agrée och stipendiat - sin Monaldeschi-tafla
och j En scen från Lappmarken», men han vistades ännu hela
detta år och intill våren 1857 i Paris, der han målade
-»Hemkomsten från Jagten» (lappskt motiv) och »Det inre af en
lappkåta». Den förra taflan således till England, den senare fick
en hedersplats i 1857-års salong och inköptes sedan till svenska
staten. Från Paris for Höckert till Belgien, Holland och
England, hvarefter han återvände till fäderneslandet, der han
af alla »vederbörande» rönte det bästa mottagande. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
