Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Gunnar Wennerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gunnar Wennerberg. . 177
med hvad berättigande sattes det just vid detta tillfälle
såsom epitet? Låtom oss nöja oss endast med ordet demokrati,
och jag vågar då åtaga mig, att ur de flesta länders historia
visa, att dessa skakats eller bragts på fall flera gånger
genom aristokrati än genom demokrati; och, särskildt hvad
vårt land vidkommer, att det icke varit genom demokratiska
stämplingar det bragts undergång nära, meÄ väl genom
aristokratiska.»
En annan fråga, i hvilken Wennerbergs ord ljödo med
skärpa och styrka, var den om officiella eder, hvarvid han
icke ens skonade »herr erkebiskopens mera af skyldighet
förestafvade, än innehållsrika försvar för sin egen åsigt». I
den kombinerade härordnings- och grundskattefrågan
bibehöll han länge sin afvoghet mot »kompromissen».
»Det må ursäktas» - säger han 1883 - »att då man
nästan med lidelse längtar efter att se sitt land försvaradt,
så som det förtjenar, och tror att hindret för detta just
ligger i denna s. k. kompromiss och dess fortvaro, man
harmats, då man äfven under denna diskussion varit i tillfälle att
få höra icke blott försvar, utan loford öfver denna kompromiss».
Men 1885 säger Wennerberg:
»Hade vi användt den tid vi nu kämpat för
försvarsfrågans lösning till att ordentligt ordna skatteväsendet för hela
landet, helt visst stode vi då på en bättre grund. Och förrän
detta kommer till stånd, tviflar jag på att vi kunna uträtta
något för vårt försvar.»
Hvad annat ville väl Första kammarens
»kompromissmän»? Eller skulle indelningsverket icke vara en del af
skatteväsendet ? Den minister, Wennerberg nu tillhör, torde
snart nog få tillfälle att, om den vill, vara med om en
skatte-afskrifning utan samband med ökadt landtförsvar. Men 1885
års medlingsförslag fick ej Wennerbergs röst: »alla dessa
under strecket», utropade han med värme, »dem har man
ingenting att bjuda vid utdelningen af millionerna!»
Hade man icke Wennerbergs uttalande 1876 om
statsrådens kraf på personlig sjelfständighet och meningsfrihet,
enigheten och statsministern .till trots, skulle man ofvanpå dessa
ord om hvad man vill bjuda de orepresenterade aldrig kun-
Bilder och Minnen, 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
