Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Sven Adolf Hedlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
152 Riksdagsgalleri 1886-SU.’
lunds trofasta bistånd inom pressen - »den bästa bland
regeringar» hade väl knappt väntat att i Hedlund på
riksdagsbänken möta en praktisk oppositionsman. Hedlund hade
1866 besökt Schweiz för att med-egna ögon taga dess
administration och härordning i skärskådan och deraf göra för
Sverige bästa möjliga bruk. Den »embetsmanna-atmosfer»,
som omgaf regeringen, och ännu mer de »militära fördomarne»,
hindrade den efter Hedlunds mening att se klart, och
ingenting kunde då förmå honom att af tacksamhet eller vänskap
undertrycka sin egen mening. Redan vid remissdebatten 1867
yrkade han att »staten borde minska sina lefnadskostnader»,
synnerligast i afseende å krigsbudgeten. Krigsfara vore icke
heller den som närmast hotade Sverige, svårare och närmare
hotades vi af »den arbetande klassens brist på arbetstillfällen».
En yrkesarmé, med dess dryga omkostnader och ringa
försvarskraft, borde vi icke ens behålla. »Ett folk i vapen» var
Hedlunds lösen. Modellen hade han funnit i Schweiz,
tillämpningen för Sverige hade han redan utfört. I sin tidning
offentliggjorde han i slutet af 1866 sin försvarsplan, 1867
bragte han den i form af motion inför riksdagens forum och
som särskild brochyr, tillegnad konung Carl XV, lades den
jemväl fram för den bokköpande allmänheten. »Den militära
anden», kasernlifvets foster, den gamla fördomen att
krigaryrket vore mannens största heder - sådant skulle vika för
realiserandet af den allmänna värnepligten, med öfningstider
och realisationskostnader - hvilka ingen militär fann
tillräckliga för målets vinnande.
. Och tilliten till regeringen var icke större, än att
Hedlund starkt motsatte sig förslaget att låta konungen till
öfning samla beväringen, »när omtanken för rikets säkerhet»
det kräfde - i st. f. »till rikets försvar», enligt gällande
ordalydelse. Det var under debatten härom Hedlund yttrade
följande ord, hvilka kunna tjena till motto på våra
härordningsstriders historia under kammarriksdagarnes skede: »EU
är att vilja göra uppoffringar, äfven de största, for fosterlandets
försvar, ett annat att vilja göra det på det sätt ocli med de medel,
som regeringen Mr föreslagit».
Hedlund blef medlem af det särskilda försvarsutskottet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
