Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - A. P. Danielsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
M 2 Riksdagsgalleri 1886-89,
hoppas »hejda denna sträfvan hos de enskilda intressena att
skaffa "sig inkomster och efter behag beskatta folket». Och
1879 yttrar han, vid remissdebatten: »Jag vill icke att vi,
som föra svenska folkets talan, skola ge oss ut att söka i
fattigt folks fickor för att leta efter något som. kan kan fylla
statens behof».
Som medarbetare i bevillningsutskottet, i banko-,
försvars-(1877, 83), konstitutions- och statsutskott, som statsrevisor,
som medlem i sjöförsvars-komitén (1880-82) och i
arbetare-försäkringskomitén (1884-88) har A. P. Danielsson under
sina femton riksdagsmannaår haft vida mer att syssla med,
än blotta deltagandet i andra kaminarens plena. Men han
återfinnes ganska ofta i protokollet, stundom helt kort och
afgörande, stundom utförlig, utredande, kritiserande eller -
par-lamenterande. Han uttalade sig tidigt om billigheten af
grund-skatteafskrifning, han har äfven framhållit inkomstskattens
rättvisa; men då, i förbindelse med tilltänkt begynnelse af
den förra ett cirkulär till konungens befallningshafvande
uppmanade till noggrannhet vid fastställande af taxeringsvärden,
vållade detta (1880) rent af ohöfliga utbrott mot
finansministern af A. P. Danielsson, som hellre ville behålla på sitt
hemman, sade han, både grundskatter och rotehåll, än ställa
sig under »godtyckligt» uppskattande personer, något som
öfrige inkomstbeskattade nogsamt få dragas med! I härord-’
ningsfrågan har Danielsson såväl 1877-78 som på 1880-talet
tagit ganska verksam del. Väl har han förklarat sig som
»varm vän af den allmänna värnepligten» (1873), men mot
värnpligtens både utsträckning, ordnande och dugligare
utöfning har han stundom rört upp himmel och jord. Det
gruf-liga ordet »militarism» har då satt hans blod i svallning till
den grad, att han en gång till och med ordentligt snäste
regeringen och om De Geer, som erinrat »rust- och rotehållare»
att deras öfvervigt i kammaren vore öfvergående, utropade:
»han har förstört sin historia» - (10 April 1880). »Kom
aldrig igen» - förmanade han regeringen - »med den rena
värnpligten, så utsträckt som i detta förslag, utan gå små-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
