Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Albert Ehrensvärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
136’ Riksdagsgalleri 1886- 89.
då han förde ordet i riksdagens för ärendets behandling
nedsatta särskilda utskott. Utlandets »borgarskolor» saknar han
hos oss, och kan ej med dem likställa de nedre realklasserna
vid läroverken. Grundlagarne vill han införa bland de högre
klassernas läroämnen och ifrar varmt för
fruntimmersundervisningens höjande. 1874 fortgår det på samma sätt: klagan
öfver realläroverkens olämpliga organisation, öfver debattens
resultatlöshet, öfver bristen på skolstadga. .. och dermed
försvann Ehrensvärd för tvenne år från riksdagen. När han
1877 återkommit, valdes han till ordförande i särskilda
utskottet för behandling af då föreliggande förslag till lösning
af värnpligts- och härordningsfrågan. Återigen resultatlöst
arbete. »Utskottet» - sade en motståndare - »erbjuder en
icke halföfvad beväring och en decimerad stam»!
Allt mera sällan tog Ehrensvärd del i kammarens
debatter. Det är stundom landshöfdingen, som framkallas,
stundom folkskolevännen, stundom nykterhetsvännen.
Kommunens rätt att ordna bränvinsutskänkningen kallar han
dess rätt till sjelfförsvar. 1880-82 hade han det svåra
uppdraget af den Posseska ministéren att vara ordförande i dess
väldiga landtförsvarskomité och var derför äfven en af
»särskilda utskottets» medlemmar, när 1883 års riksdag skulle
behandla den på komitéarbetet bygda kungliga propositionen.
Först på debattens femte dag - när utskottsbetänkandet
förelåg - tog Ehrensvärd fcill orda i kammaren. Han
beklagade Andra kammarens hållning, understödde
krigsministern, och gaf in blanco sin försäkran om understöd åt
hvarje kungligt härordningsförslag, som verkligen höjde
försvarsstyrkan, vore det bygdt på indelningsverk eller på
värn-pligt. Derför stod han ock 1885 bland dem, hvilka, uttröttade
af den ofruktbara striden, ville komma till en
sammanjemk-ning med Andra kammaren. Dock underlät han icke att
framhålla sin åsigt, att, om än grundräntan afskrefves,
tion-den borde bibehållas »och utsträckas till den jord, som deraf
för närvarande icke drabbas, för att komma derhän att all
jord i Sverige blir lika beskattad».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
