Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Anton Niklas Sundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Anton Niklas Sundberg. 129
vid 1877 års riksdag. Frågan om dissenterlagens ändring
fann han vara »den största som vid årets riksdag behandlats»
och inlade sin varning mot borttagande af kyrkorådets
»indragningsmakt» öfver andaktsöfningar utan presterlig ledning.
I bränvinslagstiftningen står han deremot nu på en annan
ståndpunkt än i presteståndet. Der ogillade han det starka
förmynderskapet för bränvinshandeln, nu förklarar han sig
färdig att gå in på fullt söndagsutskänkningsförbud.
Vid följande riksdag, 1878, satt han på talmansstolen.
»På hvilken plats ni ock af omständigheterna må hafva
blifvit stäld» - sade vid riksdagens slut en talare å kammarens
vägnar - »just den synes vara den rätta». Äfven 1879 och
1880 ledde Sundberg Första kammarens förhandlingar. Men
derefter har han, nu på nionde riksdagen, deltagit i
debatterna och i talmanskonferensen.
Anmärkningsvärd är hans kamp för latinläsningen vid
elementarläroverk och för preliminärexamina vid universiteten.
Verklig latinare af gamla stammen - man hörde det särskildt
vid jubelfesten i Upsala 1877 - tror han på skollatinets
»uppfostrande kraft» äfven med nuvarande homeopatiska
lärokursdoser, och glömmer ej ens apotekarnes behof af latinkunnighet
bland skälen för fortvaron af det bestående. Men den reala
bildningen vill han långt ifrån skada. Flera skolor än nu, och
frigjorda från samband med latinskolan, vill han gifva den
reala bildningen. »Sjelfständig från början» - säger han -
»kan den bli mera praktiskt anlagd och göra ungdomen både
mera medborgerligt bildad och skickligare att inträda i
tillämpningsskolorna.» Mot riksdagens ifriga reglementerande i
skolfrågor har han redan i presteståndstiden inlagt en gensaga,
som han mer än en gång i Första kammaren förnyat.
En gång framhöll han för kammaren kyrkomötets
reformvänlighet - det var 1883, när ett förslag framkommit om
upphäfvande af dess veto-rätt, och afgaf då äfven följande
förklaring af innebörden i den paragraf af regeringsformen, som
stadgar denna rätt: »Staten- sade han- kan afsöndra
kyrkan från förbindelse med staten, men kyrkan afstår icke från
sin rätt att ordna sina inre angelägenheter». Det var då,
pro-tektionismens talföraste koryfé inom kammaren utbrast: »Det
Bilder och Minnen. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
