Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Jöns Rundbäck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
04 ftiksdagsgatleri ?6-8$.
Andra kammaren, i hvilken Jöns Rundbäck alltjemt
deltagit som hemortens ombud, tog i främsta rummet hand om
f. d. bondeståndets bördor. Känslan af nödvändigheten att
icke splittra kraften lät skyddstullsfrågan hvila, och
farhågorna, att den redan 1867 skulle bringas till lif af det då
nedsatta särskilda utskottet för afhjelpande af jordbrukarens
finansiela betryck, besannades icke. Rundbäck var medlem
af detta »välfärdsutskott» och framhöll riksdagens »pligt att
anskaffa behörigt rörelsekapital för den stora massan af
folket». Dit räknade han naturligtvis endast de små
jordbru-karne. Till rörelselån åt dem borde bankovinsten anslås,
och om större bevillning till följd deraf blefve att uttaga å
deras arbete, hvilka stodo »under strecket», betydde det ej så
mycket: de äro ej skuldsatta och få genom ymnigare
penningtillgång rikligare tillfällen till arbetsförtjenst. Icke blott
genom bankovinstens undandragade från statsbehofven, äfven
genom grundskatternas aflösning skulle dock de
bevillnings-dragånde hjelpa de jordegande.
Aflösning hette det 1867 i Välfärdsutskottets betänkande.
Men åren förvandlade snart denna önskan till en fordran på
afskrifning, icke blott af de egentliga s. k. grundskatterna,
utan äfven af andra onera och besvär, hvilka tryckte f. d.
bondeståndet som särskild klass. Och emedan största delen
af vårt försvarsväsen hvilade på sådan grund, fick denna
fordran mer och mer praktisk betydelse, enär försvarsväsendets
utveckling var en oafvislig fordran. Jöns Rundbäck har
kraftigt deltagit i den striden, och hans hållning under dennas
fortgång har vållat både hans upphöjelse och hans förnedring
inom »landtmannapartiets» läger. Öfver bankoutskottet (1868
-70) gick Jöns Rundbäck till statsutskottet (1871-77),
»detro-niserades» derifrån till konstitutionsutskottet (1878, 1880-82,
1884), till bankoutskottet (1879), till »ledighetsutskottet» (1883,
85, 86), men steg åter till bevillningsutskottet (1887). Det var
hans hållning i försvarsfrågan, som 1878 förde honom i
opposition mot de gamla förbundsvännerna och vid 1884 års
riks-dagsmannaval gjorde åtskilligt buller af sig, ehuru utan
märkbar påföljd, ty »Rundbäckarne» förmådde icke hindra den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
