Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Gillis Bildt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gillis Bildt. 77
skotten, Deras beslut kunna då ej, sade han, »besuddlas af
den svartaste af alla färger, intrigens».
I försvarsfrågans behandling under kammarriksdagarnes
första år tog Bildt liflig del. Han antog principen af stam
och beväring, men framhöll vigten af riktig proportion mellan
dessa härens delar, så att icke stammen blefve till
numerä-ren oföränderlig under det beväringen svalde ut till hvilket
antal som helst. Det var honom derför ingalunda oantagligt,
att ur beväringen ett antal utlottades för att erhålla bättre
öfning och sålunda af stam och beväring möjliggöra en
homogen, en krigsduglig armé. För försvarsfrågans lösning
hade han arbetat redan i den 1861 tillsatta komitén.
Rättvisan af den utsträckta värnpligtens förbindande med
efterskänkande af skattebördor ville han ännu 1871 icke erkänna,
men framhöll ofta och med styrka krafvet på Jcrigsdtiglighet
hos den armé, på hvilken vårt försvar skall byggas.
När frågan om utsträckande af medborgerlig kompetens
till andra svenskar än statskyrkans medlemmar år 1870 åter
behandlades af riksdagen, uppträdde Bildt kraftigt till försvar
för reformen. Den påfliga ofelbarhetsdogmen gjorde i hans
ögon katolicismen ofarlig, och vår egen lära behöfde således
icke längre det förut nödvändiga skyddet, hvilket nu, ansåg
Bildt, icke allenast Jcunde, utan äfven borde borttagas. Äfven
för gift qvinnas rätt till myndighet talade Bildt i riksdagen,
och tog framstående del i förhandlingarna om
utskänknings-lag, fattigvård slag m. fl. frågor, med hvilka hans
embetsställ-ning som öfverståthållare gjort honom förtrogen.
Karl XV:s vän intill slutet, erhöll Bildt af hans
efterträdare uppdrag att för kejsar Wilhelm i Berlin notificera Oscar
II:s tronbestigning. Att Bildts personlighet på kejsaren och
kejsarrikets ledande män gjort ett särdeles fördelaktigt
intryck trodde man sig finna, då, i början af 1874,
öfverståt-hållaren i Stockholm, generalmajoren Bildt, sedan 1864
friherre och ifrån 1873 serafimerriddare, utnämndes till envoyé
extraordinåire och ministre plénipotentiaire hos H. M.
kejsaren af Tyskland, konungen af Preusen; den nya regimens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
