Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Gillis Bildt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Marieberg aflade han examen 1842, och hade under studierna der
genom flit och duglighet ådragit sig kronprinsen Oscars
särskilda uppmärksamhet. I flera år »repetitör» vid Marieberg,
från 1844 biträdande lärare i matematik vid Karlberg,
avancerade Bildt 1846 till löjtnant, 1849 till informationsofficer,
1848 erhöll han inträde i artilleristaben, 1849 i
krigsvetenskapsakademien. Och när riksdagen sammanträdde på
hösten 1847 tog Bildt säte å Riddarhuset, der han redan i
början af 1848 valdes till ledamot af statsutskottet.
Det var en sällsynt framgång för en ung löjtnant, som
hvarken hörde till de rika eller till de höga ätterna bland
ridderskapet. Det var också uteslutande hans egen personlighet,
som utgjorde häfstången för hans uppkomst i verlden. Den
duglige artilleriofficeren, den intagande kavaljeren och den
exemplariske unge mannen förenades i Bildts person. Det
var derför ingalunda med oblida ögon, kung Oscar såg, att
hans son kronprinsen Karl med stigande vänskap fäste sig
vid den talangfulle, behaglige löjtnant Bildt.
Vid 1850 års riksdag återinsatt i statsutskottet, uppträdde
Bildt tidt och ofta på riddarhuset som utskottets referent.
Redan då hade han kommit till den insigten, att »det finnes
icke något mägtigare intresse i landet, än jordbruksintresset».
Men tappert stred han för de anslag han ansåg behöfliga, för
de åsigter af hvilka han var genomträngd. Mot latinets
oumbärlighet för grundläggande af duglig bildning framhöll han
redan 1848 matematiken och andra praktiska vetenskaper
såsom fullgoda ersättare, i representationsfrågan var han icke
omedgörlig, men vid frågan om lossande af statskyrkobanden
för medborgerlig kompetens var han ännu 1856 så
stock-konservativ, af erkänd fruktan för katolsk propaganda, att »hans
häftiga språk» till och med blef omtaladt i paristidningen
»Le Constitutionel». Från denna samma riksdag utgingo
emellertid, på Bildts initiativ, tvenne fruktbärande
framtidstankar; den ena rörde ordnandet af landets
helsovårdsförhållanden, den andra statens åtgärd för den högre
fruntimmersundervisningen. »Det är en erkänd sanning» — så föllo
Bildts ord på riddarhuset för trettio år sedan — »att
nationens bildning i allmänhet beror på qvinnans.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
