Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Per Axel Bergström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
52 Riksdagsgalleri 1886-89.
uppsöktes att å konungamaktens vägnar fortsätta striden
mellan krafvet på stärkt försvar och fordran af
klassbeskattningens borttagande. Bergström ingick som chef för
civildepartementet i konseljen af 3 juni 1870. Alla erkände, att med
honom en dugande kraft tillförts regeringen, om ock icke alla
trodde på hans statsmannavishet.
Den portfölj, Bergström öfvertog i kabinettet Adlercreutz,
eller, som det snart nog kallades, den Bergströmska
minste-ren, är ock i stort behof af arbetskraftig ledning. Det är en
brokig massa regeringsärenden, som sammanhållas och ledas
utaf K. M:t i dess civildepartement. Jordbruket med alla dess
binäringar - då jemväl bränvinskontrollbyrån, men
ickeskogsvården -, fiskerierna, stuteriväsendet, kartverken, geologiska
undersökningarna, statistiska byrån, landtmäteriet, afvittringar,
byggnadsordningar för städer och annan ekonomisk
lagstiftning i betydligt omfång, hela laridtregeringen och alla allmänna
arbeten, först och sist jernvägar, sammanlöpa hos
civilministern, som i flera andra länder motsvaras af två eller tre
regeringsmedlemmar. Det Bergström närmast och med förkärlek tog
sig af, var jernvägsärenden, statens såväl som enskildas, hvilkas
koncession, bolagsordning eller låneaffärer af regeringen skulle
behandlas. Från Bergströms statsrådstid datera sig nordvestra
och östra stambanornas afslutning, norra stambanans (norr
om Upsala) begynnelse, äfvensom ett betydligt antal enskilda
banor då erhöllo koncession. Bergström var så öfvertygad
om nyttan af jernväg för de särskilda orternas utveckling,
att han icke drog i betänkande att låta den högt beskattade
minoriteten binda småfolksmajoriteten till dryga
kommunalskatter, för fyllande af dessa kommunens »egna behof», till hvilka
Bergström obetingadt räknade jernvägsförbindelse från
kommunen eller genom den eller åtminstone i dess närhet. Både
inom riksdagen och i pressen, t. o. m. i den vetenskapliga
tidskriftslitteraturen, bestreds lagligheten af en så rymlig
utsträckning af kommunalbeskattningen, och då dertill kom en
så rymlig utsträckning af aktieegares skyldigheter som t. ex.
Motala-banans bolagsordning innehöll, hopades stundom rätt
mycken vrede öfver den kraftige civilministern. Men han
kämpade oförskräckt för sitt mål: att främja jernbaneutveck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
