Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Carl Fredrik Wærn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gaf derigenom ett erkännans vardt föredöme af vad till allmänna
opinionen. Wærn hade handlat i enlighet med en öfvertygelse
om Norrbottens bästa och örn lagstiftningens rätt hvilken
han för hvarje läsare kunde framlägga, lika väl som för
medbröderna inom konseljen.
Wærn var nu åter »grosshandlare», men endast titulär.
Han hade längesedan upphört att syssla med firmans
exportaffärer. Efter slutet af 1875 års riksdag utnämndes Wærn
till t. f. president i det under ombildning stadda
kommerskollegium, om hvars nya form regering och riksdag dock
icke ännu hunnit blifva ense. På hösten sistnämnda år
återvald till Göteborgs riksdagsman i Första kammaren med
samtlige valmäns röster, har Wærn 1884 erhållit förnyelse på
detta förtroendeuppdrag och framgent i kammaren häfdat
sin plats i främsta ledet. Wærn var äfven 1878 medlem af
särskilda utskottet för försvarsfrågans behandling och har allt
ifrån denna tid intagit en utpregladt försonlig hållning i striden
om »de stora frågorna», ehuru motståndare till den s. k.
»kompromissen». Vill Första kammaren behålla sin
prestige, råder Wærn, så bör den lika mycket som den Andra
arbeta på en lösning och ej blott säga »non possumus».
– »Det mest förhatliga argument man kan komma med –
fortsätter han – är att Andra kammaren skulle på något
sätt rätta sig efter något annat, än sin öfvertygelse». 1884,
så väl som 1885, stod Wærn vid Louis de Geers sida i
striden för en utgång ur striden. Klass-skatten på jordbrukaren
vill han afskaffa, oaktadt många derigenom erhålla en
fördel, emedan samhället har skada af klassbeskattnings
fortbestånd och – emedan statskassan har råd att undvara
den nu ifrågavarande minskningen i grundskatt. Och i de
stigande statsinkomsterna från statsdomäner och jernvägar,
under det statsskulden årligen förminskas genom amortering,
ser Wærn en god utsigt för möjligheten af en fortsatt
skattenedsättning.
Wærn har under riksdagarne 1885 och 1886 deltagit
i bevillningsutskottets arbete, särskildt i dess afdelning för
behandling af tullärender. Med nit och intresse följer han
arbetena inom de flera akademier och literära sällskap, af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
