Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Gustaf Lagerbjelke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
borde införas i riddarhusordning och i riksdagsordning,
hvarigenom icke allehanda »löst» folk af adel der skulle kunna
komma och gå. Hartmansdorff frambar ett digert
representationsförslag, med mångahanda klasser, hvilka väl skulle
inrymma all för riksdagsvärf duglig adel, men uteslöto
namnet adel. Lagerbjelke ingaf ett förslag med fem stånd; från
borgare och bönder kommo förslag i andra riktningar, och
konstitutionsutskottet höll som bäst på med sitt arbete att
häraf göra något, då K. M:t aflemnade ett förslag, den l maj
1848. Detta förklarades hvilande, hvaremot Lagerbjelke
reserverade sig såsom förfäktare af klassval, Billström och Bengt
Gudmundsson som vänner af allmänna val, Billström
dessutom på grund af förlagets slarfviga*redaktion! Och
riddar-husets rensning fick ingen framgång den riksdagen.
»Grefve Lagerbjelke», sade Hartmansdorff en gång mot
slutet af riksdagen, »synes hafva den lyckan att icke höra
hvad som yttras emot hans åsigter, och derigenom har han
äfven den förmånen att tro sig hafva rätt!» Det var i fråga
om vidden af konstitutionsutskottets befogenhet, de bittra
orden fäldes, hvilka nogsamt vittnade att den gamle
majoritetschefen kände sin afsättning tung. Men han fann sig snart,
och tjenade troget i ledet.
1850 kom den riksdag, då det kgl.
representationsförslaget skulle behandlas – man kunde gerna säga, förkastas.
Så skedde också. Lagerbjelke gaf det en utförlig kritik rned
i grafven. Han ogillade dess princip, dess tillämpning af
principen och dess detaljbestämmelser» Och nu inkommo åter
en mängd förslag till konstitutionsutskottet, der Lagerbjelke
som ordförande fick pröfva lyckohjulet. Ty på slumpen af
den aflagda sedeln – om den tillhörde adel och prester eller
borgare och bönder – berodde hvad som blef utskottets
beslut eller reservanternas mening. Nu hade han utarbetat ett
nytt förslag, och bland de sju, som inlemnats till utskottet,
vann Lagerbjelkes lotten att varda som utskottets förslag
ingifvet till stånden, der af två stånd antagas samt sedan
i förstärkt konstitutionsutskott återigen på slumplyckan med
den förseglade sedeln antagas som hvilande till
grundlagsenlig behandling vid derpå följande riksdag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
