Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
där. Marianne hade händelsevis mött henne på gatan
utanför och bedt henne in, därför att hon sett ut,
som om hon varit på väg att svimma.
När hon kom in, hade hon lagt sig på soffan och
snart fallit i sömn. Där hade ingen främmande varit
inne i rummet på hela dagen, nyckeln hade hon tagit
ur låset, så att de som sökt henne trott henne vara
borta, sade kvinnan. Ingen hade heller sett hennes
gäst, utom ungen, som stack sin näsa i allt, tilläde
hon med en halft förargad, halft beundrande blick
på barnet, som stod bredvid Maria med ett djupt
allvarligt uttryck i sitt mörkhyade ansikte.
När den unga fröken sedan vaknade i
skymningen, tackade hon så vackert, sade att hon kände
sig raskare och gick bort. Hvart — det visste
kvinnan icke, men undrade just hvad det blifvit af henne,
såsom hon såg ingen lycklig människa ut.
Det svartnade för Marias ögon, så att hon måste
sätta sig ned, medan kvinnan öppnade dörren och
hårdhändt knuffade ut den lilla flickan med
anmärkningen, att sådana där sluga ungar bara voro till
besvär.
På Marias ångestfulla fråga, hvad hon trodde att
systern företagit sig, svarade Marianne med en
skak-ning på hufvudet. Och i det hon böjde sig ned och
kastade några klabbar på elden för att hålla
strykloden varma, hördes hon mumla något om att där
nog stod en karl bakom alltsammans.
När hon såg, att Maria ryckte till, log hon sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
