- Project Runeberg -  Nyländska folksagor berättade för barn /
6

(1897) [MARC] Author: Helena Westermarck With: Gunnar Berndtson, Alex Federley, Anna af Forselles-Schybergson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2

gen befalde honom, att på en natt hugga ned den stora skogen
invid slottet; kunde han icke det, så måste han dö.

Torparn blef mycket bekymrad och gick hem till sin hustru
och jämrade sig öfver att han icke kunde utföra, hvad kungen
befalt. Men hon menade, att det var ingen sak i världen att få
det gjordt.

»Lägg du dig bara och sof till klockan tolf, då kommer jag
och väcker dig», sade hon.

Hon lät drängen sadla den hvita hästen och leda den fram-
för trappan. När det var gjordt och klockan slog tolf, gick hon
in och väkte mannen och sade, att han skulle sätta sig upp på
hästryggen och rida till skogen. Så gaf hon honom en yxa och
sade, hvar han skulle hålla in hästen, där skulle han hugga tre
tag med yxan i trädet och ropa: »må allt stjälpa omkull på en
gång». När han gjort som hon sagt, skulle han rida hem igen.

På morgonen, när kungen vaknade, låg hela skogen omkull.
Han vardt mycket ond öfver att torparn kunnat utföra detta, lät
åter kalla honom till sig och sade, att om icke skogen till i
morgon bittida åter stod som förr, måste torparn mista lifvet.
Torparn blef mycket bekymrad, ty hur skulle han nu åter få
skogen att stå. Han gick hem och berättade för sin hustru,
hvad kungen hade sagt.

»Lägg du dig bara och sof tils jag kommer och väcker dig»,
svarade hon. Det gjorde han, och när klockan slog tolf, gick
hon och väkte mannen. Hon hade åter låtit sadla den hvita
hästen, han måste åter sätta sig upp och rida till skogen, där
skulle han slå yxan i första trästubbe, som hästen stannade vid,
och säga: »må allt åter stå som förr»!

När kungen vaknade på morgonen, stod skogen där som
förr. Nu visste kungen rakt ingen råd att få lifvet af karlen.
Det fans emellertid på ett ställe långt därifrån ett förtrolladt
slott. Dit måste torparn gå för att hämta slottsnycklarna, befalde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:35:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/whnylandsk/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free