Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
9. DJUPHAVSBOTTNEN.
I det föregående hava vi sett, att det även vid de snabbaste
kontinentförskjutningarna endast är fråga om ungefär 10
meters årlig tillväxt i avstånd för en sträcka på omkring
1000 km. Om dessa 10 m jämnt fördelades över hela
sträckan, skulle alltså varje meter få en tillväxt av 0,01 mm
om året. Detta är en mycket liten storhet. Berggrunden
i djuphavsbottnen är naturligtvis genomdragen av allehanda
sprickor, och en mycket obetydlig vidgning av dessa fina
öppningar skulle räcka till för att ge avståndet i dess helhet
den erforderliga förlängningen. Djupare nere skulle sima
utan svårighet kunna tänjas så mycket som behövdes. Det
är sålunda ej nödvändigt, att smält sima någonsin under
hela denna process kommer upp till ytan. Å andra sidan
är det likväl sannolikt, att sträckningen förlöper mera
oregelbundet. Om ytan på ett ställe icke alls förstoras, måste
tillväxten i ersättning bliva så mycket större på ett annat,
och därvid blottas åtminstone en eller annan gång även
sådana delar av sima, som hava hög temperatur.
Man behöver dock icke antaga, att några som helst
katastrofala företeelser åtföljt sådant hetare materials
framträdande på havsbottnen. Vattnets s. k. kritiska tryck är
ju endast 200 atmosfärer och nås alltså redan vid 2 000 m
djup. På detta djup kan följaktligen, även vid aldrig så
stark uppvärmning, icke längre någon ångbildning äga rum,
utan det över den kritiska punkten upphettade vattnet
söker endast att på grund av sin viktminskning stiga uppåt
och blandas snart med de nästan till fryspunkten avkylda
vattenmassorna i havsdjupen. Även lavautgjutningar
under havet bruka försiggå mycket lugnt. Enligt Bergeat
hava t. ex. under åren 1888, 1889 och 1892 sådana
undervattensutbrott ägt rum i närheten av Vulcano på 700 till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:25:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/wegener/0136.html
