Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omsorgsfullt begränsa kyrkans lära, att fixera och systematisera
dogmerna, stelnat i ett formalistiskt väsende, som fått namn af
sym-bolicism. Man har ock kallat tidehvarfvet det ortodoxistiska. Att
vara på vakt mot minsta afvi kelse från det erkända
lärobegreppet, blef hufvudsaken. Och man nöjde sig, i den häftiga
polemiken, icke med andliga medel, utan påkallade den världsliga
maktens ingripande. Det kristliga lifvet, den praktiska
kärleksverksamheten fick härunder träda tillbaka.
Denna rigorism och denna ensidighet framkallade naturligtvis
opposition. Mot 1600-talets slut blef denna i Tyskland allt
starkare. Ett praktiskt uttryck tog den sig i Ph. J. Speners »Collegia
pietatis*. Hastigt spred sig denna nya, fromheten i lefvernet
framför allt betonande rörelse, hvars anhängare fingo namn af
pietister. Genom F. H. Francke, och hans anhängare i Halle, fick
den ett stort uppsving. På dogmerna lade man mindre vikt; mest
på den gemensamma uppbyggeisen. Ansåg man så, att
prästerskapet icke kunde tillfredsställa församlingens religiösa behof, trädde
lekmännen sjäifve tillsammans till mer eller mindre offentliga
sammankomster, som fingo namn af »konventiklar». De enskilde
för-samlingsmedlemmarne kunde härigenom tillvälla sig rätt att döma
i andeliga ting, att sjäifve, efter sin mer eller mindre klara
uppfattning, uttyda det himmelska ordet. Enheten och sammanhållningen
inom kyrkan fick däraf en betänklig stöt.
Den nya rörelsen kom härigenom att bana väg för
frikyrkligheten, likasom äfven för toleransen. Men den kom också att,
på vissa punkter, urarta till en af lärobegrepp och bibelord
oberoende mysticism, å andra åter till krasst fritänkeri.
Till Sveriges tyska besittningar nådde denna nya rörelse
först. Här mötte den dock ett energiskt motstånd af Pommerns
nitiske generalsuperintendent J. Fr. Mayer, som utgifvit en mängd
skarpa filippiker mot pietisterna och nu uppträdde såsom en argusisk
väktare på det svenska Zions förmur. Det var också Mayer, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
