Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Författningen var emellertid icke frisinnad i demokratisk
riktning; tvärtom. På Riddarhuset fann den sina varmaste
förespråkare; och bondeståndet var i regeln uteslutet från de viktigaste
ärendena, som ofta icke blott bereddes, utan ock beslötos i sekreta
utskottet.
Enstaka yttringar af opposition mot det nya systemet och
till-gifvenhet för det gamla framkommo redan under det förras första
år. Så i en s. k. Apologie för Karl XII i form af bref dat.
Jönköping den io Febr. 1719, som förråder noggrann kännedom
om den tidens statsaffärer. Såsom dess författare har man gissat
på Wellingk, Carl Gyllenborg, Feif samt på Jos. Cederhielm.
Karl XI:s system blef också försvaradt från historisk synpunkt,
och detta af ingen mindre än rikshistoriografen själf och på
officiellt föranstaltande. Det var i sista afdelningen af Wildes Historia
Pragmatica (1731), hvilken afdelning år 1742 utkom öfversatt till
svenskan af Math. Benzel. Karl XI togs här i försvar särskildt
mot angreppen i Anecdotes de Suéde; men det betonades starkt,
att denne konungs kloka envälde var något helt annat än den
sakernas ordning, som under Karl XII bragte landet till
undergångens brant.
Den förnämste representanten föi det nya systemet var grefve
Arwed Bernhard Horn. Såsom en af Karl XII:s generaler hade
han, efter N. Gyldenstolpe, blifvit satt att från Stockholm sköta de
utrikes affärerna. Vid konungens hemkomst hade han, liksom de
flesta öfriga riksråd, nästan blifvit försatt i overksamhet. Hans
anseende var dock så stort, att vid regementsförändringen han stod
såsom den naturlige ledaren af ärendena. Hans uppträdande gcnt
emot Ulrika Eleonoras arfsanspråk blef högeligen prisadt; hans tal
till henne därom i rådet visar, säger Wieselgren, huru
»sjelfständig-heten kan kläda sig i hofmansdragt».
Denne försiktige, kloke, strängt religiöse man, hvars valspråk
var »melius esse quam videri», och som till det nya systemet öfvér-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
