Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lät detta åhr ett klang-åhr wara
Som dem ock oss tillåter frit
Med frijd hem i wårt land fa fara
Där en hwar til at skiöta sit . . .
Och i »Klagelig röst», utgifven 1722 liksom den lilla bönboken på
vers »Oryggeligt löfte, Herranom Gud giort på en bedröfwelig flycht»,
utropar Gestrinius
Wårt fosterland, wårt fosterland
Står af krig i brand!
Ja, nu hela Swea rike
Har i sådan nöd ej like.
Wårt fosterland står af krig i brand.
Gestrinii sånger äro ett bevis bland flera mot G. Lagus’
påstående *), att »vår litteratur ej ens bevarat en antydning om, att
man med smärta såg östra Finland införlifvas med Ryssland».
I ohöljd klagan bryter folkets bittra nöd ut i några
bondvisor från omkring år 1718. Den mest bekanta »Beklaga må jag
mig arme man så ynkelig» (eller: »eländelig») finnes i en mängd
afskrifter och i flera varianter. Fehr har meddelat en längre
sådan y Fryxell och Wieselgren utdrag ur andra. En från ett
småländskt bondehem på 1720-talet härstammande visbok i Kgl.
biblioteket, kallad »Småländska handskrifter», inledes med denna visa,
som där har till öfverskrift »En dräng, som tagit wärfning». På ett
annat ställe kallas visan »En utskrifven karls klagan», och är
i ett Nordinskt band undertecknad B(örie) Lfarsson i) S(kåne).
I en kortare version af visan heter det om utskrifningsmännens
utpressningar
De ta från mig maten och öka min skatt
det mäst de förmå,
De tala om Goertz och gref von der Natt
de dieflarna twå,
*) Den finsk-svenska litteraturens utveckling (1866) s. 85.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
