Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gie Christer starka dricker Dhet är en gammal lära:
Uått öhl och gått reeuskt wijn, Tu ting bör man att fly,
Gie Spens och Lindschöld fli
Gått glam och en godli mijn,
Så ähre sinnen bögde,
Hwar söker skiöta sitt;
Om dhe man äro nögde,
Jag är wäl nögd medk mitt.
Meer kan iag nu ey skrifwa,
Ty tijden är för kort;
Fast wij wille qwar blifwa,
Will dock Wachtmeister bort
Han ropar låt oss reesa,
Spens will än sofwa sött,
Christer håller för neesa.
Ey äta först rökt kött.
Från tinget uthan ärlira
Och uthan maat från by.
Dhet ena kränker inagau
Dhet andra ett gått nampn;
Men wärre är dhens klagan,
Som ingen haar i fambn.
Min poesi är ringa
Och är dhet nampn eij wärdt,
Dock bättre förebringa
Har iag ännu eij lärdt.
Min vers will man flatera
Och komma mig til blygd —
Dhe kunna wähl passera
Här på wåhr Rekarebygdh.
I den dramatiska produkt Lindschöld efterlemnat, Den stoora
Genius, en ballet, som dansades på konungens födelsedag 1669,
framträda de komiska elementen nästan starkare än i Stiernhielms
divertissementer, efter hvilka den med sina lediga och vexlaude
versformer är bildad1). Burleska äro t. ex. I öppningens 5.
inträde, der “Momus, Scharamouche, Trevelin, Gud- och
Menniske-Gäckarna*4 begabba de spåmän, som påstå sig kunna förutsäga den
unge konungens framtid, och IV öppningens 2. inträde, i hvilket
“Grufwe drängarna“ förklara sig vilja gå “till hofwa... Och siunga
tirliruni tirlirum tirlam“. I denna akts 4. och 5. scener uppmanar
*) Eu utförlig redogörelse för detta, liksom de flesta nedan
behandlade dramer, lemnas i Ljunggrens Sv. Dr., till hvilket vi hänvisa. Vi ha
trott oss berättigade att här lösrycka några scener, så mycket mer som
sammanhanget, såsom vanligt i “balletter41, icke är särdeles strängt, ej
heller alla personernas uppträdanden motiverade. Om de af L:d här använda
versformerna se K. A. Melin a. a. s. 18—20. Att L. velat göra “ett
medvetet försök att efterbilda syllabisk vers“, lemna vi tills vidare derhän;
deremot tro vi det möjligt, att de af honom ofta brukade 13-stafviga
verserna “kunna anses som en originel behandling af alexandrinen“. En
dylik “Trimeter catalecticus masculinns44 var väl dock icke okänd för de
äldre skalderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
