Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vets poetiserande didaktiker såsom Johannes Petri Gothus och
Martin Aschatieus; den didaktiskt satiriska literaturen riktades också
genom öfversatta verk såsom Spangenbergs “Gåås-Kong“, utgifven
1619 af Johannes Sigfridi, samt framför alla den märkliga
folkboken “Reyncke Fosz", öfversatt två år senare. Den versifierade
skämtskriften “Broder Ruus“ utkom äfvenledes mot slutet af
perioden på svenska “formerat medh een annan liten Historia, Lustigt
at läsa“. Bröllopsqvädet började redan nu att odlas; men det tog
icke någon fart förr än under det Carolinska tidehvarfvet, liksom
den komiska rigtningen deri ännu var föga utbildad. I “Någre
sköne Lustige och liuflige wijsor... affskrefne och Componeradc
näst-förledne Åhreu mäste parten aff Andr[eas] Ar[vidi?]“1), utgifna i flere
upplagor 1642 och följande år, påträffas åtskilligt af komisk
beskaffenhet, särskildt den tredje “wijsan“. Äfven i den gamle krigaren
Christopher Johansson Ekeblads papper finner man såväl satiriska
som uppsluppet skämtsamma stycken jemte anekdoter på prosa,
hvilka genom sin lakoniska form och konstlösa hopfogning erinra
om S. Columbi nedan omtalade “Mål-Roo“2).
Om våra äldre dramatiska upptåg, som särdeles under
fastlagen voro af komisk art, vet man icke mycket; ett dylikt
folkskådespel har dock bevarats, nemligen en af Klemming 1865
utgifven “Lustigli Comedia om Doctor Simon“, hvilken i åtskilligt
påminner om Holbergs odödlige “Jeppe paa Bjerget". De på
mysteriernas och moraliteternas grund uppvuxna bibel- och skoldramcrna,
som utgöra den första egentliga teater-literaturen i Sverige, upptogo
snart burleska scener ur folklifvet för att underhålla och roa
åhö-rarne, så t. ex. Josephi Historia och Tisbe. I detta seuare
skådespel, liksom i Rondelitii Judas Redivivus och i Hestadii Jwle-Comoedia,
frambringas det komiska äfven af de onda makternas
representanter, djeflar och trollpackor. I nästan alla Messenii och i Prytz1 *)
*) I ett. exemplar i Kgl. Bibi. har en antecknare gissat på denne
bekante metriker; skulle dock icke möjligen den såsom god poet kände
Andreas Arosiander eller Arosiandrinus kunna vara författaren?
2) Wieselgren antager (med skäl?), att E. är författare till ett
fordom synnerligen omtyckt qväde vid M. Ulfs och Maria Geets bröllop 1653,
af hvilket en mängd afskrifter förefinnas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
