Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
Är hon blott van att ha’ en man vid rodret
Så går hon stadigt uti värsta storm;
Men har der än den ene, än den andre
På ratten fingrat matt och obeslutsamt,
Så lyder skutan slutligen ej mer
Men vägrar uti vändningen och törnar
Och ligger vrak till slut med man och allt! —
OXENSTJERNA (som visar åt höger).
Der kommer den som skulle kunna styra,
Om icke Johans son haft största rätt.
RYNING (brummande).
Rätt eller icke! Han har fadrens gry:
Det syns på honom, han är född till konung.
Sjette scenen.
DE FÖRRE. GUSTAF ADOLF.
GUSTAF ADOLF (från höger, i rustning men utan hjelm).
Väl att jag råkar er, herr Axel Ryning!
Min fader väntar er, han önskar veta
Om vind vi hafva för att segla ned
Och komma desto fortare till Kalmar?
RYNING (gladt).
Potz sapperment, ers nåde! Frisk nordvest
Det blåser ute, himmelen är klar
Och lejonet är färdigt när som helst:
På tjugofyra timmar ä’ vi framme!
GUSTAF ADOLF.
På tjugofyra timmar? Det är hemligt! ...
Fort in och mälen detta för min far!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
