Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
skapen, ehuru hon till en viss grad stödde sig äfven på huf-
vudmannen för den andra eller spekwlativa rigtningen, den
berömde Moritz Hauptmann... Denna andra rigtnings repre-
sentanter — hvaribland jag räknar exempelvis (ehuru ej alla
hafva Hauptmann till utgångspunkt): Weitzmann, Tiersch,
Reissmann och svensken Johan Fröberg" — hafva gifvit
många värdefulla uppslag, men deras principer äro i allmän-
het antingen sväfvande eller otillräckliga, och de spekulera
väl mycket in’s blaue. Mera fast botten nådde den natur-
vetenskapliga skolan, och Helmholtz’ sekularverk »Die Lehre
von den Tonempfindungen> utgör efter Rameau och Tartini
den kanske vigtigaste hörnstenen i harmonilärans byggnad.
På denna säkra, exakta stenkista slogos sedermera djerfva
brohvalf, än i nog fantastiska spänningar, såsom af v. Oet-
tingen, än i lugnare konturer, såsom af Riemann och Hoe-
tinsky. Jag lemnar nu ordet åt den sist nämde:
Ehuru den tanken, att slägtskapsbandet mellan två klanger
(Klänge) — vare sig representerade genom enskilda toner eller
+ För att i vårt land uppträda såsom musikalisk skriftställare
fordras både mod och offervillighet. Men ej ens dessa egenskaper —
äfven förutsatt, att de förenas med de oundgängliga af sakkunskap och
hängifvenhet — torde alltid räcka till för att hindra, det mången kanske
ej alldeles förkastlig idé för evigt skrinlägges i papperskorgen eller off-
ras åt eldbrasan af brist på medel för dess offentliggörande och lämp-
ligt forum för detsamma. Detta torde ytterst bero på den märkvärdiga
frånvaro af intresse för musikteoretiska frågor, som allmänheten här
alltid lagt i dagen. En uppsats i musik skall här säkerligen finna långt
färre läsare (åtminstone köpare) än en beskrifning på en primitiv run-
slinga, en rostig spännbuckla eller en mager helgonbild från ett kyrk-
tak. Den plastiska och måleriska arkeologien har urartat till mode-
raseri; för den i eminent mening moderna konsten, tonkonsten, finnes
— visserligen öra, men föga teoretiskt intresse. Under sådana förhbål-
landen är det ett lika sällspordt som glädjande skådespel att se en
man, trots utsigten till lika säker ekonomisk förlust som osäker läsar-
krets, beslutsamt utgifva frukten af nära trettio års tankearbete rörande
ett af den musikaliska vetenskapens mest svårlösta problem. Om äfven
Fröbergs idéer dels till betydlig grad hvila på Hauptmanns »Natur der
Harmonik und Metrik», dels väl icke i alla punkter skola visa sig ega
det vetenskapliga värde, som förf. af dem hoppas med en nog stor till-
försigt, så varder dock redan blotta försöket af svensk man att grunda
en rationel harmonilära ett företag, som förtjenar all uppmärksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
