- Project Runeberg -  Världshistoria / Nya tiden efter 1815 /
606

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Europeisk expansion i det förflutna och det närvarande.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

606 K. LAMPRECHT, EUROPEISK EXPANSION.

sextonde århundradet och efter de rent af förintande slagen i trettioåriga kriget, redan
före och under frihetskrigen men i synnerhet efter dem höjde sig till ett först långsamt,
men slutligen oerhördt snabbt framåtskridande i den moderna företagarehushållningens
former, och det är i allas minne, hurusom på 1870 -1880-talet en fullt påtaglig
höjdpunkt först uppnåddes i denna utveckling. Jämsides med Tyskland, ja, ofta nog
i förväg gick Belgien. Italiens vinst af förändringen dröjde längre; först mot slutet
af det nittonde århundradet kom det på allvar med i rörelsen för att sedan
visserligen göra svindlande snabba framsteg.

Östeuropas land, Ungern, Rumänien och Balkanstaterna, blefvo ännu senare
delaktiga af den moderna företagarehushållningen; det skedde mestadels genom
västerländsk förmedling, af engelsmän, fransmän, belgier och tyskar. Det oaktadt hafva
dessa land icke mindre än de skandinaviska staterna under inflytande af den
allmänna europeiska hushållningen och politiken på egen hand vågat sig vidare på den
beträdda vägen och befinna sig nu i lifligt framåtskridande på densamma.

Men nu blir frågan: hvad var då vunnet med denna företagarehushållningens
allmänna utveckling på europeisk mark? Svaret är nästan öfverflödigt. Under en
inbördes tvekamp, som med hvarje ny grupps framträdande tilltager i skärpa, hafva
Europas folk hängifvit sig åt en expansion utöfver jordklotet af sin politiska makt,
som till sitt närmaste syfte var af ekonomisk natur och afsåg att bereda afsättning
för produkter af deras industrielit-kommersiella företag. För detta ändamål hafva
de oerhördt förbättrat samfärdseln icke minst vattenvägarne, höjt sina betalningsmedels
vederhäftighet i otrolig grad, tillgripit alldeles nya medel för att vinna nya sfärer
för sitt inflytande och icke heller försmått att göra eröfringar. Och under fortgången
af denna rörelse, i hvilken äfven de europeiska sekundärnalionerna i Amerika och
Australien på alldeles särskildt sätt tagit och börja att ännu mer än förut taga del,
hafva de med undantag för den östasiatiska kulturkretsens områden fördelat världen
sinsemellan, så att delningen ungefär vid slutet af det nittonde århundradet kunde
anses afslutad.

Under framställningens gång hafva vi långsamt fortskridit från skildringen af
mera yttre till framhållande af mera inre sammanhang och verkningar. Denna väg
leder oss nu in på den frågan, i hvad mån det andliga lifvet egentligen påverkats
af den europeiska världens senaste stora förändringar, och därmed äfven till det
trängre problemet, hvilka inverkningar som från ett förändradt själslif kunna hafva
utgått på den europeiska expansionen.

Stora förändringar i folkens själslif följa närmast och i första hand de i allt
mänskligt gemensamhetslif inneboende utvecklingsdrifterna. I sådana folks lif, som
sträfva till fullkomning, utväxer från urtidsmänniskan oupphörligt medeltidsmänniskan
och ur medeltidsmänniskan nutidsmänniskan. Men i hvilket tempo och äfven i
hvilken särskild form liksom under utbildning af hvilka egenskaper i detalj denna
utvecklingsgång förlöper, det beror af de förutsättningar, som utifrån möta denna
immanenta utveckling. Dessa förutsättningar kunna i och för sig vara af mycket
olika natur, men nödvändigt är, att de alla genomlöpa ett medium, genom hvilket
de först mottaga egenskapen att inverka på det nationella själslifvet: de psykiska
incitamentens (Reize) medium. Till förlopp och karaktär blifva sålunda en nations stora
psykiska utvecklingsstadier i sina enskildheter beroende af naturen och mängden
liksom af intensiteten hos de incitament, som påverka densamma.

De vanligaste och starkaste bland sådana inverkningar utgå nu i allmänhet från
det rådande ekonomiska lifvet i hvarje land och tid. Detta är det riktiga i
socialisternas så kallade materialistiska uppfattning af historien. Men vid sidan däraf kunna
äfven andra stora anledningar till eggelse framträda och inverka. Just de nationella
expansionernas historia erbjuder talrika exempel på sådana verkningar; där behöfver
endast erinras om det inflytande Vasco da Gamas och Columbus’ stora upptäckter
utöfvade på de europeiska nationernas själslif under det sextonde århundradet.

I det nu föreliggande fallet, i uppkomsten af de europeiska folkens moderna
själslif, har säkerligen utvecklingen af dessa folks egna ekonomiska lif spelat den
största rollen, och just ur generaliserandet af detta fall kunde den moderna
materialistiska uppfattningen af historien uppstå.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:10:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/6/0642.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free