Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Europeisk expansion i det förflutna och det närvarande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
604 K. LAMPRECHT, EUROPEISK EXPANSION.
betraktas som en form af denna allmänna, hvars lagar äfven den motoriska kraften
underkastade sig.
Och så var då resultatet från den tekniska sidan detsamma som från den sociala
och ekonomiska. Hela det ekonomiska lifvet utmynnade i en oerhörd koncentrering
af de inom detsamma verkande människo- och naturkrafterna, äfven om den yttre
bild det erbjöd blef allt brokigare, och det ledande centrum för dessa krafter intogs
af den nya klass, som benämnts företagare.
Totaleffekten af allt detta var kvantitativ och blef så alltmer. Orsaken var
själf-klar. Rikedom beror nu för tiden, ekonomiskt sedt, framför allt på kvantitativt
hopande af penningar. Men inom naturvetenskaperna har sedan deras mekanisering
alltifrån Galileis dagar den kvantitativa principen afgjordt varit rådande. Det var
en af denna riktnings största triumfer, då - ungefär vid det moderna
företagaresystemets början - de skenbarligen rent kvalitativa kemiska processerna genom Lavoisier
gjordes tillgängliga äfven för kvantitativ betraktelse. Hur skulle då, när teknik och
kapital gingo i kvantitativ riktning, resultatet af deras ekonomiska samverkan kunna
blifva annat än kvantitativt?
I motsats till penninghushållningens första tider gick alltså nu, sedan det
kapitalistiska arbetsgifvaresystemets början, allting ut på kvantitativ produktion: det var
mängden, som skulle göra det. Men då blir det tydligt, att härmed ock var gifvet ett
oerhördt motiv till ny expansion. Nu uppkom denna ifver att betrygga afsättningen,
den privata, den nationella, den europeiska, som påkallade nya former för
kolonisationen, eröfring och grundande af intressesfärer, detta behof, hvars tillgodoseende
nu för tiden till stor del fyller diplomatiens arbetstid inom den europeiska
kulturkretsen liksom i dess koloniala sekundärbildningar i Nya världen och i Australien.
Svaga och primitiva ansatser till företagarehushållning hade redan framträdt
mycket tidigt, under det fjortonde och femtonde århundradet, i Europas centrum,
bland italienare och tyskar, dessa folk, som inhöstat mesta frukterna af den i och
för sig ännu obetydliga världshandel och samfärdsel, som efter den muhammedanska
skiljemurens förfall kommit i gång mellan Indien och Medelhafvet. Det var i de
tider, då Venedig och Genua stego som högst och en krans af tyska städer
uppblomstrade norr om Alperna, Wien, Augsburg, Ulm och Basel och senare Nurnberg
och Frankfurt.
Jämfördt med hvad föregående århundraden kunnat uppvisa, ansåg man den tidens
kapital enormt, sådant det t. ex. i Tyskland representerades genom husen Fugger
och Welser; hvilket uppseende väckte det icke;* när Augsburg vid katastrofen efter
köpmannen Rem nära nog fick bevittna en första millionbankrutt! Men i jämförelse
med vår tids penningtillgångar var denna kapitalbildning obetydlig, äfven om man
tager i betraktande penningens mångdubbelt starkare köpkraft i det sextonde
århundradet. Det var då ännu endast begynnelser, och samma drag präglade äfven det
nya ekonomiska lifvet i dess särskilda grenar, såväl industrien, hvilken ännu ej
kände några storfabriker, mycket mindre några fabrikationsanstalter, som handeln,
hvilken ännu ej förstod att afskilja transportväsendet från de egentliga
handekförrätt-ningarne. Den största inverkan, denna företagarehushållningens begynnelsetid, som
slutade ungefär mellan åren 1530 och 1550, hade på den europeiska expansionen,
framträdde i det inflytande den utöfvade på de första stora transmarina
kolonisationerna, i synnerhet portugisernas och spanjorernas. Den portugisiska kolonisationen
är otänkbar utan det intellektuella och moralisk-energiska stödet af Italien, som i
sin högrenässans upplefde denna den gryende företagarehushållningens skönaste
blomning; hur skulle den hafva kunnat komma till stånd utan det fjortonde och
femtonde århundradets florentinska geografer och kartografer och utan de nautiska
uppfmningarne af denna tids italienare! Icke mindre var den spanska expansionen
beroende af den italienska intelligensen; det är nog ätt nämna namnet Columbus.
I intellektuellt afseende bidrog till och med det aflägsna Tyskland; hvem skulle
kunnat förstå gången af de portugisiska färderna utmed Västafrikas kust utan att tänka
på Behaims insats! Och till de intellektuella hjälpmedlen kommo äfven de
kapitalistiska; de rikedomar, som denna ungkapitalism hopat i Italien, t. ex i Genua, och
i Tyskland, såsom i Augsburg och Nurnberg, förbrukades icke minst på portugisisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
