Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Det ryska världsriket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET RYSKA VÄRLDSRIKET.
431
verksam i samma riktning. Framför allt måste det väcka betänkligheter hos
Alexander, att det lilla reformpartiet bland Rysslands bildade, som delade hans åsikter i
det inre, öppet sympatiserade med den polska resningen och högt ogillade det blodiga
undertryckandet af upproret och general Muravievs därpå följande hejdlösa
våldsregemente i Polen. Gentemot dessa ryska reformvänner ställde sig gammalryssarne
som fiender till hvarje revolution och som försvarare af Rysslands enhet och storhet.
Så kom det sig, att tsaren efter midten af 1860-talet började hejda sig på sin
reformstråt och att taga tillbaka eller inskränka en del af de redan påbjudna anordningarne.
Så blefvo själfförvaltningskorporationerna (zemstvos) underkastade den strängaste
uppsikt af guvernörerna, politiska förbrytelser undandrogos ånyo de vanliga
dotn-stolarne för att
öfverlemnas åt
specialkommissioner, politiskt
misstänkte blefvo på
en enkel befallning af
tsaren deporterade till
Sibirien, tryckfriheten
inskränktes, och
undervisningen vid alla
läroanstalter
underkastades den strängaste
uppsikt.
De reformvänliga
elementen, som en tid
gått och hoppats, att
Rysslands
pånyttfödelse ändå skulle kunna
genomföras på fredlig
väg, sågo nu ingen
annan utväg än att
ånyo kasta sig i
armarne på
radikalismen och nihilismen.
De meningslösa
attentaten mot höga stats-
funktionärer ökades;
studenterna gingo ut
på landet och sade
bönderna, att jorden
rätteligen tillhörde
dem och ej adeln eller
tsaren och att om det
endast gjordes en
delning efter förnuftiga
och rättvisa grunder,
så skulle all nöd
försvinna och hvarje
bonde kunna lefva af sitt
arbete. Ju häftigare
och våldsammare
former oppositionen tog,
dess grymmare blef
förföljelsen emot alla
dem, som vågade visa
missnöje med det
rådande systemet, och de
politiska processerna
och deportationerna
till Sibirien tilltogo i
fruktansvärd grad.
Vid årtiondets slut var det också slut med alla tsarens planer på folkets politiska
uppfostran, och gammalryskhet, autokrati och ortodoxi voro återigen allenarådande
öfverallt i landet.
Endast Rysslands ekonomiska lif bevarade alltjämt beståndande verkningar af
reformperioden. Såsom redan antyd ts, var det ett hufvudsyfte för Alexanders
verksamhet att sätta Ryssland i stånd att hålla ut mot eventuella anfall från Västeuropas
sida. Han insåg väl, att sådant endast vore möjligt, om Ryssland inom sitt eget
sköte uppammade en alstringskraftig industri och därigenom sattes i stånd att själf
utnyttja de stora rikedomar, som slumrade i landets jord, att själf framställa de för
en modern samfärdsel erforderliga medlen och att själf tillverka sina vapen och
bygga sina fartyg. Största hindret för en sådan industriell utveckling låg i bristen
på förlagskapital samt på tillräckligt skolade ledande och tjenande arbetskrafter
inom landet. I detta hänseende tycktes en förbättring inträda genom bondebefrielsen
och dess följder för nationalhushållningen. De väldiga belopp, som utbetaltes i
skadestånd till de adliga godsegarne, förde i marknaden kapital, som letade efter
lönande placering, och genom de lägre allmogelagrens proletarisering uppstod en
mängd fria arbetare, hvilka voro beredda att som daglönare taga tjenst äfven i andra
yrken än jordbrukarens. Men en sak fattades alltjämt fullständigt, och det var
ryska män med förmåga att organisera och leda. Icke heller visade sig det inhemska
kapitalet på långt när tillräckligt för de stora företag, som erfordrades. Man måste
till en början indraga utländska kapital i betydande mängd och betala räntorna
Kejsar Alexander II af Ryssland.
Efter en målning af Franz Kruger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
