Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Fransk-tyska kriget 1870-1871.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANSK-TYSKA KRIGET 1870 -1871.
319
Kommunens »likbegängelse». Justitiepalatsets brand.
Samtida träsnitt i Uber Land und Meer.
konservativ majoritet; den sjuttiofyraårige Thiers ställdes i spetsen för republiken.
Därmed var också tanken på fortsatt motstånd uppgifven. »Att sluta fred»,
förklarade Thiers omedelbart efter sin upphöjelse, »reorganisera regeringen, upphjälpa
krediten, upplifva arbetet - detta är i närvarande ögonblick den enda möjliga, den
enda begripliga politiken.»
På nationalförsamlingens uppdrag begåfvo sig Thiers samt ministrarne Favre och
Picard till Versailles. Den gamla lösen, att Frankrike icke fick offra en fotsbredd
land, var för länge sedan uppgifven; Thiers var redan besluten ati offra Elsass med
Strassburg. Men Bismarck fordrade ännu högre pris för freden. Icke blott Elsass
med Strassburg och Belfort utan äfven »tyska» Lothringen med Metz fordrades och
därtill krigsskadeersättning till ett belopp af 6 milliarder francs. Endast Thiers’
bestämda vägran att gå in på så hårda villkor och ännu mer fruktan för inblandning
af de neutrala makterna förmådde Bismarck till någon eftergift; han afstod från
anspråket på Belfort och nedsatte krigskontributionen till 5 milliarder. Däremot
vidhöll han med fasthet, att de tyska trupperna den l mars skulle intåga i Paris och
sedan hålla västra delen af staden från triumfbågen till Tuilerierna besatt, tills
preliminärfördraget godkänts af nationalförsamlingen.
Den l mars intågade alltså 30,000 man ur alla tyska kontingenter genom
triumfbågen i Champs-Élysées, medan andra cerneringstrupper stodo i reserv och
fästningsverkens kanoner voro riktade mot staden. Det var vedergällningen för att Paris med dess
oroliga befolkning framför andra hetsat till kriget. Lika pinsamt som denna
demonstration måste det beröra fransmännens nationalstolthet, att det tyska kejsardömet
högtidligen proklamerats den 18 januari 1871 i Roi soleils slott. Däremot kunde
de med tillfredsställelse konstatera, att deras fosterland trots de fruktansvärda
hemsö-kelser, som det lidit i kriget, och trots de oerhörda offer, som freden kostade det,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
