Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. Återblick och öfversikt öfver den andliga och ekonomiska utvecklingen sedan midten af 1830-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTERBLICK ÖFVER DEN ANDLIGA OCH EKONOMISKA UTVECKLINGEN SEDAN 1830. 227
Den första tyska järnvägen
mellan Nurnberg och Furth.
Kopparstick i
Germanska museet i Nurnberg.
rad af signalstationer, ersattes med den elektriska telegrafen. Det är redan omtaladt,
huruledes den första elektromagnetiska telegrafen 1833 upprättades i Göttingen på
ett afstånd af ännu icke 1,000 meter. Efter många förbättringsförsök uppfann
amerikanen Morse 1837v en praktiskt brukbar skrifttelegraf. På 1840-talet begynte
man i kulturlanden upprätta telegraflinier efter detta system till offentligt bruk.
Frankrike gick i spetsen (1845). I Tyskland öppnades före 1848 andra kortare sträckor.
Ryssland började först 1851, Sverige 1853. Det är icke utan betydelse att erinra
sig detta vid bedömandet af händelsernas inverkan på aflägset boende samtida
under året 1848.
Den första undervattenstelegraf anlades 1846 mellan Portsmouth och ön Wight.
1851 förbands Dover med Calais.
De växande behofven hos alla dessa nya samfärdsmedel bidrogo mäktigt att
främja järnindustriens utveckling. Det beroende, hvari Tyskland t. ex.
ursprungligen stod af engelsk industri i fråga om tillverkning af lokomotiv, upphörde snart
och lemnade rum för väldiga framsteg inom maskintillverkningen.
På de bildade konsternas område förde redan förut frambrytande riktningar till
beståndande verkningar. Medan plastiken under tiden mellan juli- och
februarirevolutionerna behärskades af samma synpunkter och mångenstädes af samma
personer som förut och den arkitektoniska verksamheten hufvudsakligen uppenbarade
sig i restaurerande af gamla mästerverk, såsom Notre-Dame i Paris och
Kölndö-men, nådde måleriet särskildt i Paris nya höjder. Frankrikes beståndande beröm
beror på den under denna tid fullt utvecklade Barbizon-skolan, d. v. s. på dessa
mästare i le paysage intime* hvilka, såsom Rousseau, Daubigny, Corot och Troyon,
älskade att stilla försjunka i naturen. I måleriskt hänseende blefvo dessa äfven
förebildande för framtiden. Millet började först 1848 utställa sina arbeten. På genrens
område åstadkom Meissonier förtjusande verk.
I Tyskland trädde historiemålningen, framför allt genom Kaulbach, vid sidan af
den religiösa. F. Preller hade begynt med sina historiska landskap, och A. von
Menzels snille höll på att utveckla sig.
Inom tonkonsten fortfor hegemonien att öfvergå från italienarne till tyskarne.
Genom Mendelssohn-Bartholdy (död 1847) blef Leipzig brännpunkten för det
musikaliska lifvet långt utanför Tysklands gränser. Hans vänskap för den genialiske
Robert Schumann bidrog att bana väg för denne. Schumann hade länge sträfvat att
på litterär väg inverka på samtidens musikaliska uppfattning. Från och med 1841
frambröt hans skapardrift med förtärande kraft, och han intog snart en plats i allra
första ledet, tack vare sina sångkompositioner, sitt oratorium Paradies und Peri och
framför allt uvertyren till Byrons Manfred (1848).
Sångkonsten erhöll vid denna tid en med oändlig hänförelse hälsad representant
i svenskan Jenny Lind. De stora pianovirtuoserna Chopin och Liszt, i synnerhet
den senare, skördade på den tiden mera gensägelse än bifall för sina egna
kompositioner. Det oaktadt öfvade de betydande inverkan på sin tid, bland annat genom
modet, att ungdomen nödvändigt skall undervisas i pianospel. Berlioz kämpade
ännu med brist på förståelse. Richard Wagner, som verkade i Dresden nästan utan
personlig beröring med Schumann, förmenade sig föra fram ett musikaliskt drama
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
