Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. Återblick och öfversikt öfver den andliga och ekonomiska utvecklingen sedan midten af 1830-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTERBLICK ÖFVER DEN ANDLIGA OCH EKONOMISKA UTVECKLINGEN SEDAN 1830. 225
Liebigs kemiska laboratorium
på Seltersberg vid Giessen.
Kolorerad litografi
af W. Trautschold.
syften. Af denna planlöshet kommo de polytekniska instituten att blifva lidande
beträffande såväl mål som resultat. Ungefär samtidigt framträdde äfven Belgien.
pä detta område, Schweiz 1855 (Zurich); däremot dröjde England länge ined
inrättandet af statsanstalter för den tekniska undervisningen.
För jordbruket gjordes vid slutet af föregående epok början till rationell
hushållning genom nya metoder för foderodling och rasförädling. A. Thaer, som var
föregångsmannen härvidlag, grundade också den första högre landtbrukskolan (i
Möglin), hvilken i följande årtionde efterföljdes af en rad andra inom och utom
Tyskland. På detta område verkade framför allt Liebig väckande. Från och med
1840 hade denne offentliggjort sina epokgörande undersökningar rörande växternas
utveckling och näring. Genom dessa och andra agrikulturkemiska forskningar, som
under kamp mot vanan och trögheten fullföljdes i öfver tjugu år, förvärfvade sig
den världsberömde Giessen-kemikern hedern att hafva varit landtbrukets reformator.
Det sist anförda tjenar som exempel på naturvetenskapernas vidgade verkningskrets.
Men ännu större blef dock betydelsen af deras tekniska och industriella användning.
Uppfinningarne i ett land kommo snart till gagn för det praktiska lifvets män. Det
stigande intresset från dessas sida ledde till nya problem och resultat för
vetenskapen. Att här ingå på enskildheter vore att lemna ett sammandrag af teknologien.
Endast det vare sagdt, att den så betydelsefulla utvecklingen af samfärdsväsendet
vore otänkbar utan de vetenskapliga rönen rörande vattenkraftens natur, rörande
fasta kroppars största möjliga belastning utan skada för deras elasticitet samt rörande
vattenångans och gasformiga kroppars egenskaper i allmänhet.
Efter fredssluten 1815 egnade sig staterna med fördubblad ifver åt det på
1700-talet begynta anläggandet af ett nät af stenlagda landsvägar. I Preussen blefvo de
af staten underhållna chausserna under åren 1816 - 1848 nära fyrdubblade i längd.
Det franska vägsystemet var till stor del ett verk af kejsardömet. England
utvidgade och förbättrade efter 1819 sitt vägnät efter skotten Mac-Adams system.
i För samfärdselns underlättande hade de västra kulturlanden länge vinnlagt
Världshistoria VI.
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
