Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 17. De gamla makternas sammanstörtande i Centraleuropa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216 H. ULMANN, EUROPA UNDER REAKTIONENS TIDSÅLDER.
»Galleri af berömda och beryktade män». samtida karikatyr.
vän och utskickade von Radowitz om en förbundsreform ännu ej gifvit något
re-resultat. Icke förty fasthöll konung Fredrik Wilhelm IV alltjämt tanken på ett
gemensamt förfarande, äfven efter revolutionen i Wien. Ännu den 16 mars läthan
påyrka ärkehertig Johans affärdande till den planerade furstekongressen, som dock
numera skulle förläggas till Potsdam. Men han hade dock låtit förmå sig till en
riktigare värdering af de nyss afskydda krafter, som erbjödo sig nedifrån, i den
mening att han i de konstitutionelle, såsom de sydtyska hofven, började se ett
skyddsmedel för monarkien mot republikanerna. Den förenade landtdagen, som var
inkallad till den 27 april, skulle efter ofvannämnda kongress sysselsätta sig med de för
Tysklands pånyttfödelse erforderliga åtgärderna. Då blef det kändt, i hvilket kaos
det gamla Österrike råkat, och det beslöts att tidigare, än tillämnadt var, och
därför ännu under de gamla grundligt impopulära ministrarnes namn utfärda ett
lugnande manifest.
Därtill manade de ingalunda oblodiga oroligheter, för hvilka Berlin sedan i början
af mars varit skådeplatsen, äfvensom rapporter om den hotande spänningen i
provinserna, i synnerhet i Schlesien och Rhenprovinsen. Så blef man under natten
mellan den 17 och 18 mars färdig med ett patent, som omedelbart offentliggjordes
och hvarigenom den förenade landtdagen inkallades redan till den 2 april. Ur den
i förening med andra tyska ständer skulle bildas en provisorisk
förbundsrepresentation, för att så under samverkan mellan furstar och folk taga itu med det tyska
förbundets omdaning till en förbundsstat. Nödvändigheten att för det ändamålet
införa konstitutionell författning i alla tyska land var erkänd. En förbundshär
efter preussiskt mönster under en förbundsfältherre, en flotta under tysk flagga, en
förbundsdomstol, en tysk tullförening, tysk hemortsrätt och frihet att flytta
(Fmzä-gigkeitj, lika mynt samt tryckfrihet voro »förslag» till denna furste-och
folkrepresentations fria öfverenskommelse. Endast censurens upphäfvande för Preussen följde
i en särskild lag. Den tysksinnade Hohenzollraren ville öfverflytta den preussiska
statens väsentligaste attribut på sitt älskade Tyskland, liksom han redan före
revolutionen i denna mening velat låta Preussen uppgå i Tyskland. Men alltför mycket
var oklart, ovisst i hans program. De politiskt mera utvecklade kretsarne i
Preussen saknade framför allt en omedelbar demokratisk omgestaltning af den till
samarbete inkallade landrepresentationen. Och vänta ansåg man sig redan hafva gjort nog.
Så blefvo då glädjeyttringarne hos de folkmassor, som på eftermiddagen den 18
mars församlat sig på slottsplatsen, småningen aflösta af en viss känsla af
otillfredsställelse. Man trodde icke riktigt på allvaret och lät icke rubba sig från den
misstanken, att ett militäriskt hofparti, som hvars hufvudman man stämplade
tronföljaren, prinsen af Preussen, sökte konflikter för att erhålla förevändning att taga
tillbaka de gifna löftena. Under sådan stämning föllo två skott ur soldaternas led,
som vid hopens hotande tillväxt skulle fredligt låta utrymma platsen kring slottet.
Händelsen var en ren tillfällighet, och ingen blef skadad. Men med den genom
långvarig friktion med militären retade stämningen växte misstanken, att man var
narrad, ja, förrådd, till jättestora dimensioner. Det fanns en och annan utländsk
agitator i Berlin, men det vore alldeles oriktigt att i dem se resningens ledare. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
