Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 17. De gamla makternas sammanstörtande i Centraleuropa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GAMLA MAKTERNAS SAMMANSTÖRTANDE I CENTRALEUROPA.
213
Kavalleriangrepp på folket
under marsdagarne i Wien 1848.
Litografi af A. X.
K. von Pettenkofen.
stridslusten äfven till borgerskapet. Belägrad och ansatt af tillkallade och
opåkallade rådgifvare samt af deputationer, vacklade statskonferensen fram och tillbaka,
tills man först beslöt sig för att bevilja tryckfrihet och sedan utlofvade en
författning för riket. Detta löfte gafs dock först, sedan Metternich, som endast haft
hån för »emeuten», genom hållningslöshet eller hemligt motstånd inom stats- och
hofpartiet funnit sig tvungen att nedlägga sina ämbeten. Hvad som var
oundvikligt fick genom förhållandena en personligt kränkande och för det allmänna bästa
ödesdiger gestalt.
Med Metternich var den af ängslig vana lidna medelpunkten ur spelet. Härpå
följde en af de farligaste kriser, som hemsökt den habsburgska monarkien. Det är
redan sagdt, hurusom Italien utanför Radetzkys läger för ögonblicket var förloradt
för Österrike. För att rädda den dyrbara besittningen hade man efter Karl Alberts
inbrott satt de tillgängliga trupperna i rörelse till Radetzkys förstärkning. Men man fick
snart anledning där hemma att bittert känna afsaknaden efter dessa. I Böhmen
frambröt jäsningen i allt häftigare skakningar. Tjecherna visade benägenhet för
panslavismen, och denna fick sedan sitt mest betecknande uttryck i en kongress
i Prag af allahanda slaviska folkgrenar. Ända in i juni fortgingo de
national-tjech-iska oroligheterna. Deras blodiga nedslående genom furst Windischgrätz var den
första framgången för de af det habsburgska rikets fortbestånd intresserade kretsarne.
Rörelsens utbredning och autonomistiska karaktär sammanhängde med
revolutionens särskildt genom Wien-studenterna betonade tyska betydelse och med svagheten
hos centralregeringen i Wien efter den 14 mars. De män, som skulle ersätta de
störtade storheterna, såsom Fiquelmont och Pillersdorf, voro ämbetsmän med
trogen öfvertygelse men utan statsmannaförmåga. Det dittills rådande
förmyndarsy-stemet hade ej heller på något sätt varit egnadt att utbilda statsmän. Endast fasta
karaktärer skulle hafva förmått hejda det barnsligt brottsliga revolutionsofog, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
