Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Staterna i det latinska Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
K. HAEBLER, CENTRAL- OCH SYDAMERIKA.
PROCL.i.JI.l.
statsrättslig utveckling i det romanska Amerikas republiker. Naturligtvis hade alla
de unga staterna skyndat att manifestera sin Oafhängighet genom att gifva sig en
representativ författning. För dem alla hade Förenta staternas författning mer eller
mindre tjenat till förebild, ehuru den gifvetvis underkastats större eller mindre
modifikationer efter förhållandena i de olika staterna. Men i en period af nästan
oafbrutna militärdiktaturer var flertalet af dessa författningar endast döda bokstäfver.
Faktiskt bibehöll sig det för
tillfället rådande partiet med alla
medel vid makten, och häraf
togo sig jämväl dess
motståndare anledning att å sin sida
motsätta sig regeringen med
öppet våld, tills de lyckades
störta den för alt sedan med
samma medel bibehålla sig på
dess plats. Men nästan
hvarenda framgångsrik revolution
förde med sig en grundlig
författningsändring, och så
kom det sig, att de af
politiska oroligheter mest hemsökta
republikerna kunde räkna sina
författningsändringar i
dussintal.
Att den federativa
principen vann allt större
utbredning, berodde dels på
mönstret af Nordamerikas Förenta
stater, dels på den
omständigheten, att ofta motsatta
intressegrupper sammantvungits
inom de större staterna. De
tidigare diktatorerna, af hvilka
flere ännu kämpat för
upprätthållandet af de politiska
gränserna från kolonialtiden,
förfäktade gifvetvis den centralt
organiserade enhetsstaten. Men
den federalistiska principen
gjorde sig från början starkt
gällande såväl i norr som i
sydöst, och i partistriderna
stodo centralister och
federa-lister lika ofta emot
hvarandra som konservative och
liberale. Efter de i frihetskri-
Paraguayos! Lascguridadyelbiencstar
de la Republica cxigen que el ejército de
linea sea elevado å ima fuerza respetable.
El Supremo GobiernoNaeional estå clerto
que los briosos paraguayos saben dedicarå
su patria todos y cualesquiera sacrificios.
Aquel que aetualmente ella redarna, es
pequeno. Soisllamadosalhonrososervieio
de las ar mas, y vuestro enrolamiento
volun-tario queda abierto desde la presente da.ta.
Los que se presentaren espontåneamente,
obtendrån ventajas en relaeion al tiempo
del servicio,
Ea paraguayos! El Presidente de fa
Republica euenta eon vosotros.
Asuncion det Paraguay, Mayo 17 de 1045»
Carlos Antonio Lopez*
IMPRENTA DE LA REPUBLICA DEL PARAGUAY.
Faksimile af en proklamation af Paraguays president
Carlos Antonio Lopez, den 17 maj 1845, hvari med-
borgarne inkallas till militärtjenst.
gens skola utbildade
diktatorerna hade makten öfvergått
till en generation, som växt upp i frihetens atmosfär och tog mera hänsyn till
separatintressena, och genom den kom den federativa principen till seger nästan öfverallt
i de större staterna.
I Mexiko hade, kort efter det Iturbides kejsarvälde upphört (1824), en författning
införts, som endast helt löst sammanhöll de särskilda staterna. I den följande
tidens bittra partistrider hafva sedan statsförbund och förbundsstat upprepade gånger
aflöst hvarandra. Ur dessa strider har till namnet den federativa principen utgått
som segrare. Men till följd af diktaturens långvariga herravälde i Mexiko hafva de olika
staternas särskilda rättigheter aldrig kunnat komma till någon rätt utveckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
