Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Industristat och världsmakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 P. DARMSTAEDTER, NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
och skandinaver, idel element, som lätt assimilerades och hvilkas barn och barnbarn
knappt kunde skiljas från andra amerikaner. En stor del af dessa invandrare, i
synnerhet tyskar och skandinaver, drogo västerut, där de på grund af
homestead-lagen förvärfvade billigt land. Så kompakt dessa främmande nationaliteter än
mångenstädes bosatt sig, hafva de ej förstått att bevara och utveckla sin egen
nationalitet, och trots sin amerikanisering och de utmärkta förtjenster de inlagt om den
stora Västerns uppodling hafva de ej heller lyckats eröfra en till dessa förtjenster och
deras antal svarande ställning i Amerikas politiska och sociala lif. I hvad mån den
amerikanska folkkaraktären påverkats af detta starka tillskott af främmande blod, är
utomordentligt svårt att afgöra. Den näst tyskarne mest betydande kontingenten i den
äldre invandringen bildades af irländarne; dessa slogo sig företrädesvis ned i de
stora städerna, där de bildade ett oroligt element och på samma gång ett stöd för
det korrumperade partiväldet inom stadsförvaltningen.
Sedan 1880-talet undergick invandringen en väsentlig förändring. Då det
ekonomiska tillståndet förbättrades på Irland och goda konjunkturer inträdde i
Tyskland, aftog utvandringen från dessa land, men i stället vidtog en stigande emigration
från östra och södra Europa. Medan af invandrarne under åren 1820-1879 53 %
föllo på Storbritannien och Irland och 34 % på Tyskland men endast l % på
Österrike-Ungern, l % på Italien och 0,5 % på Ryssland, kommo under åren
1903-1906 endast 4,5 % på Tyskland, 10,5 % på Storbritannien och Irland men
24 % på Österrike-Ungern, 24 % på Italien och 18 % på Ryssland. De invandrade
italienarne, slaverna och ryska judarne voro mestadels alldeles obildade människor
och främmande för amerikansk rättsuppfattning och amerikanska statsinrättningar.
Nästan alla trängde de sig tillsammans i Österns storstäder och industriområden; de
härstammade från Europas fattigaste och mest efterblifna land, förde ett ohygieniskt
lefnadssätt och nöjde sig till följd af sina små behof med låga löner; härigenom
utträngde de mångenstädes de inhemska arbetarne och hotade att nedpressa deras
lefnadsvilkor till en lägre nivå.
Såväl omsorgen om det amerikanska folkets moraliska och fysiska hälsa som
de amerikanska arbetarnes intresse påkallade åtgärder emot en dylik
emigrant-öfversvämning. Men å andra sidan hjälpte invandrarnes landsmän fram sina
stamför-vanter, arbetsgifvarne hade ingenting emot en tillökning i billig arbetskraft, och
slutligen fanns det personer, som af principiella skäl bekämpade en inskränkning af
invandringen. Då sålunda intressen och åsikter voro starkt delade, har invandringen
hittills (1910) icke alltför mycket inskränkts genom lagstiftningen; absolut förbjuden är
sedan 1882 invandring af kinesiska arbetare, sedan sådana förut börjat öfversvämma
Kalifornien, där de betraktades som en stor fara för de hvita arbetarne. Af andra
invandrare har man hittills öfver hufvud taget endast utestängt fysiskt och moraliskt
undermåliga personer och så kallade kontraktsarbetare, d. v. s. sådana, som invandra
på grund af fast arbetskontrakt. Lagförslag, som af hvarje invandrare kräfva ett
bildningsintyg eller innehafvandet af ett visst penningbelopp, hafva hittills ej gått
igenom; dock är det sannolikt, att anhängarne af sådana åtgärder inom kort uppnå
sitt mål och att Amerika sålunda afstänges för de fattigaste och mest obildade
invandrarne. Andra åtgärder gingo ut på att leda strömmen af invandrare till landets
glest bebyggda områden, framför allt till Södern. Invandringsfrågan är så mycket
viktigare, som nativitetssiffran i de gamla amerikanska familjerna öfver hufvud taget
är låg och de fruktsamma syd- och östeuropeiska rasernas inflytande på den
amerikanska nationens sammansättning därför kommer att göra sig så mycket mera
gällande. Emellertid är de amerikanska idéernas assimilationsförmåga så stor, att
Förenta staterna möjligen kunna utan skada uthärda äfven en stark tillsats af öst- och
sydeuropeiska element.
En törhända ännu större fara än från rasens fysiska nedsättning hotar den
amerikanska demokratien från den grundliga förändring, som folkets sociala lagring
undergått genom den industriella utvecklingen. När de för unionen typiska
institutionerna utbildades, var landet bebodt af en hufvudsakligen jordbruksidkande
befolkning med jämförelsevis ringa olikheter i förmögenhetsförhållanden. Men detta
har grundligt ändrat sig under de senaste årtiondena. Å ena sidan hafva väldiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
