Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Inbördes krig och rekonstruktion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
P DARMSTAEDTER, NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
Grant och Lee vid Appomattox Court House, den 9 april 1865.
Samtida stålsl
ick.
Lincoln härstammade äfven han från Söderns »fattiga hvite», men han saknade
sin store föregångares människokännedom och takt och framför allt hans
själfbe-härskning och värdighet. Han sökte närmast fullfölja dennes politik, snarast möjligt
återställa själfstyrelsen i de kufvade staterna och mottaga deras representanter i
kongressen. I de särskilda staterna valdes lagstiftande församlingar, som återkallade
1860-1861 års secessionsbeslut och erkände slafveriets afskaffande. Men de begingo
det svåra felet att ej blott utestänga negrerna från offentliga ämbeten och från
utöfning af rösträtt utan äfven antaga lagar, som i handel och vandel inskränkte deras
rättigheter. En del bestämmelser kunde rent af utläggas såsom åsyftande att på
omvägar införa en ny ofrihet. Våldsamheter, som här och där begingos mot de
svarte, i förening med den ovilja man i Södern allmänt visade yankees bidrogo till
att stämningen i Norden blef alltmera retad.
Före kriget hade det republikanska partiet endast velat förbjuda slafveriet i
territorierna, sedan hade man afskaffat slafveriet öfver hufvud, och nu funderade
man på att gifva negrerna samma rättigheter som de hvite. Hvad man nu än må
tänka om de olika människorasernas olikhet i allmänhet och om negrernas
underlägsenhet i synnerhet, så står åminstone det fast, att de nyss befriade slafvarne, som
nästan alla dittills hållits i fullkomlig okunnighet och ej förstodo det minsta af
amerikansk själfstyrelse, voro totalt obekväma till att utöfva politiska rättigheter.
Men många ville af rättfärdighetsskäl tilldela negrerna rösträtt, många höllo före, att
röstsedeln skulle blifva de frigifnes bästa vapen mot deras återförsättande i slafveri,
och partipolitikerna trodde sig med tillhjälp af negrernas rösträtt kunna eröfra
sydstaterna och varaktigt kväsa de med Söderns hvite förbundna demokraterna i Norden.
Kongressen vägrade att godkänna presidenten Johnsons politik och gjorde
sydstaternas återupptagande i kongressen beroende af att negrerna fingo medborgerlig
likställighet. Ännu gick den ej så långt, att den dekreterade negerrösträtt, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
