Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Västerns bebyggande. - 9. Frihet och slafveri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
demokratiens land, där mannens anseende endast bestämdes af hans personliga
duglighet. Folkblandningen, som här var ännu större än i de Atlantiska staterna, och ännu
mer de säregna förutsättningar, under hvilka dessa områden bebyggdes, gjorde sitt till
att här utveckla en ny folktyp. De för amerikanerna i allmänhet karakteristiska
dragen af en oförbrännelig optimism, själfförtroende, energi, praktisk blick,
uppfinningsförmåga och hänsynslöshet samt en viss råhet i förening med mycken
offervillighet - allt detta kännetecknar framför allt mannen från Västern.
Särskildt för den amerikanska kvinnans ställning har den stora Västern blifvit
af den största betydelse. Vare sig det nu berott på kvinnornas fåtalighet härstädes
under kolonisationstiden eller på den demokratiska åskådningens radikala
tillämpning, så står det fast, au kvinnan ingenstädes i världen åtnjuter sådan aktning
som i Förenta staterna odh inom dessa i Västern. Liksom man här öfver hufvud
sökte för enhvar underlätta utvecklandet af hans gåfvor, hade man här äfven
aflägsnat många hinder, som! i Europa och till och med ide östra staterna hämmade
kvinnans personliga utveckling. Här förverkligades först i Amerika den stora tanken
att gifva äfven kvinnan del af den högre bildningen, och det var i full
öfverensstämmelse med den i Västiern härskande åskådningen, som undervisningen på alla
stadier gjordes gemensam Bör båda könen.
Samhällets demokratiska daning måste gifvetvis inverka på de politiska
förhållandena. I de Atlantiska staterna var valrätten bunden vid viss egendom och
skatteprestation, de flesta ämbetsmän och domare utnämndes af centralmyndigheten, och
de, som en gång kallats af folkets förtroende, hade goda utsikter att blifva
återvalda. I de västra staten a däremot upphäfdes all census och genomfördes
konsekvent den allmänna och Ii sa rösträtten, här tillsattes alla ämbeten, framför allt
domarämbetet, genom val och gick man till och med så långt i demokratisk
konsekvens, att man lemnade innehafvaren i kortast möjliga besittning af ämbetet. Många
politiska experiment, såsori utvecklandet af referendum och initiativ samt kvinnlig
rösträtt, hafva först i Västern förts fram på dagordningen.
Äfven på unionens polMk har Västern fått allt starkare inflytande. Man är här
obetingadt demokratisk, ob Jtingadt nationell, ofta chauvinist och vän af expansion.
Så mycket Västerns intre isen i många punkter kunna skilja sig från Österns, har
den alltid hållit fast vid unionen; de västra staterna afgjorde utgången af
inbördeskriget, och sedan dess hafva unionens olika lemmar allt starkare sammanbundits med
hvarandra genom de mår ga järnvägarne, som förenat äfven de mest aflägsna
delar af Västern med den Atlantiska kusten. Västern har sålunda blifvit grundvalen
på en gång för Förenta katernas ekonomiska storhet och för deras ställning som
politisk världsmakt.
9. Frihet och slafveri.
Med Andrew Jackson bemäktigade sig den unga Västerns demokrati
regeringsmakten (1829). Dittills hade de förnäma familjerna i kuststaterna, framför allt
Virginia, haft mest att säga i Washington och trots de demokratiska teorierna förlänat
det politiska lifvet en starkt aristokratisk prägel. Nu gjorde samhällets lägre lager
för första gången sina i teorien redan erkända anspråk äfven praktiskt gällande.
I de särskilda staterna hade demokratien gjort stora framsteg under första
tredjedelen af det nittonde århundradet. Såsom redan nämndt var det de unga staterna
i väster, som föregingo med radikala reformer; i längden förmådde de äldre
staterna icke undandraga si* deras inflytande, och numera utformade äfven de sin
författning i demokratisk anda: rösträtten utvidgades, de viktigaste ämbetena
besattes genom val, ämbetsterrninerna förkortades. En och annan af de östra staterna
har dock ända till denna dag ställt sig afvisande gentemot många af Västerns
reformer, särskildt emot til sättning af domare genom folkval. Vid samma tid
genomfördes i unionen en annan stor reform genom kyrkans skiljande från staten.
Denna åtgärd var hvarken i sina orsaker eller i sina verkningar en yttring af
religionsfientlighet, men däremot var den icke utan påverkan af politiska motiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
